I dag är det exakt 13 år sedan Sverige chockades av mordet på Fadime Sahindal och problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck blev ett faktum. Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) finns fortfarande kvar i Sverige och vi på TRIS – tjejers rätt i samhället möter dagligen unga kvinnor som lever med ett mycket begränsat livsutrymme.
Som följd av det våld och förtryck som de utsätts för utvecklar många av dem en psykisk ohälsa – vilket därför har blivit TRIS tema för 2015.
Hedern visade sitt fulaste ansikte den där dagen för 13 år sedan och det är en händelse som vi aldrig får glömma. Därför ska vi i dag prata hedersrelaterat våld och förtryck – HRV i relation till psykisk ohälsa. HRV-problematiken är kanske en av vår tids mest svårhanterade frågor, speciellt när högerextrema vindar blåser genom landet.
Forskarna är dock överens om att hedersrelaterat våld och förtryck inte är bunden till någon religion, etnicitet eller kultur. Det är ett traditionsbaserat system som lever kvar i stora delar av världen och måste motarbetas.
HRV handlar om kontrollen över kvinnans sexualitet – och den styrs av en hel familj, en hel släkt. Kontrollen tar sig uttryck i allt från att bli bortgift eller könsstympad, till hur mycket plats man tillåts ta i det offentliga rummet, hur man klär sig eller med vem man umgås. Denna kontroll blir för den utsatta alltmer uppenbar när hon varje dag går i skolan och lever bland vänner som har vuxit upp med helt andra regler, i ett samhälle vars normer skiljer sig från vad hon lär sig hemma. Att dagligen behöva balansera två värdegrunder som på flera plan kan ses som helt oförenliga, leder i många fall till psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är ett tillstånd som på senare tid blivit mer och mer uppmärksammat. Detta tillstånd blir allt vanligare i Sverige, inte bara som följd av våldsutsatthet utan även från det förtryck som unga tjejer i hederskontexten lever med. Psykisk ohälsa kan allra vanligast liknas med depression och ångest. Det innebär allt från ätstörningar till sociala fobier, panikångestattacker och starka stressrelaterade syndrom.
De unga tjejerna lever med stora begränsningar i sin vardag och aktiviteter kontrolleras av familj och släktingar, vilket tär på den ungas psyke.
Att få ta del av majoritetssamhällets möjligheter att leva sitt eget liv anses i många familjer som oacceptabelt om man är tjej. När man lever med starka begränsningar i sin vardag, med kontrollerande familjemedlemmar och släktningar och en konstant rädsla för hot och våld, skapas en grogrund för psykisk ohälsa och symptomen förvärras.
I vår verksamhet möter vi dagligen tjejer och kvinnor som visar tecken på psykisk ohälsa. Det märks tydligt på de som är nedstämda, ängsliga och de som rent av drabbas av panikångestattacker. TRIS jobbar till stor del förebyggande, men det akuta arbetet är minst lika viktigt och fler bör inkluderas i detta arbete. Yrkesverksamma som möter unga tjejer på en daglig basis behöver bli bättre på att uppmärksamma symptomen hos den unga för att sedan agera.
Det innebär att lärare, skolkuratorer och elevhälsan bör vara med och aktivt motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck. När eleven upplevs som ängslig och oroas, bör det ses som ett tecken på att något är fel. Det är därför viktigt att skolpersonal ingriper, innan det är för sent.
Den 21 januari är ett viktigt datum. Det är inte bara dagen som Fadime mördades, det är även en dag av pånyttfödelse. Inför denna dag varje år bestämmer TRIS ett nytt tema och tar nya tag för att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. 2015 är året vi uppmärksammar psykisk ohälsa i relation HRV. Sverige måste bli bättre på att förstå hur HRV-problematiken påverkar unga och hur det tar sig i uttryck. Psykisk ohälsa kan fungera som en indikator att något inte står rätt till, och genom att agera kommer vi tillsammans att vi kunna rädda livet på de som far illa.
Robin Rocksten
Talin Davidian