I hela landet blir bristen på specialistsjuksköterskor allt värre, särskilt inom psykiatri, operation, narkos och intensivvård. Allra värst är läget inom psykiatrin – i vårt eget län försvinner var fjärde psykiatrisjuksköterska de närmaste åren. Detta kommer att skapa allt längre väntan på vård, och alltmer stress.
Sjuksköterskebristen är sannolikt sjukvårdens största arbetsmiljöproblem, både för de alltför få sjuksköterskor som arbetar i sjukvården och för andra yrkeskategorier. Bristen hindrar ju alla i ett team från att enkelt och friktionsfritt göra ett bra jobb. Där står vi idag. Utan åtgärder beräknar Statistiska centralbyrån att läget kommer att eskalera och bli allt värre de närmaste tio åren.
Fler sjuksköterskor måste välja att specialisera sig, det är den enda lösningen på detta. Socialstyrelsen konstaterar dock i en rapport att "de ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga, eftersom lön inte utgår under utbildningen". Det måste vi ändra på.
Det är inte ett dugg underligt att vuxna människor med anställning, studielån, amorteringskrav och små barn drar sig för att välja att ansöka om tjänstledigt från jobbet - ännu mindre för att genomgå en specialistutbildning som kommer att ta många år att tjäna in efteråt.
Inom vårdyrken ger vidareutbildning fortfarande inte alltid tillräckligt i plånboken, och det gör det extra viktigt att inte behöva ta en ekonomisk risk för att kunna vidareutbilda sig. När utbildningsplatserna gapar tomma samtidigt som sjukvården skriker efter specialistsjuksköterskors kunnande är det ett politiskt ansvar att se till att sjuksköterskornas val att vidareutbilda sig blir så enkelt som möjligt, både för patienternas skull och för att arbetsmiljön ska bli bättre för deras kollegor i sjukvården.
Akademisk specialisttjänstgöring, ofta kallad AST, är en form av utbildningsanställning där sjuksköterskor varvar specialistutbildning med kliniskt arbete och behåller sin tidigare lön. Under förra mandatperioden införde Alliansen studielön för flera bristspecialiteter i Uppsala län, men även om det var en klar förbättring var ekonomin fortfarande ett hinder. Kontraktet innehöll dessutom en bindningstid på två år efter avslutad utbildning, som gav många en besk eftersmak och gjorde att de färdiga specialistsjuksköterskorna ibland fick det svårt att förhandla upp lönen efter utbildningen.
Vi vill mer. För att säkra patienternas tillgång till god vård i rätt tid behöver landstinget ta ytterligare ett steg. Därför föreslår vi ett pilotprojekt för att skapa bättre psykiatrisk vård och göra köerna kortare inför operation.
Vårt förslag innebär att sjuksköterskor i första hand får betald specialisering inom de områden där bristen är som störst: psykiatri, narkos, operation och intensivvård. Sjuksköterskor som antas till utbildningen får helt enkelt behålla sin lön medan de specialiserar sig.
Vi är övertygade om att fler specialistsjuksköterskor i vårt län kommer att förbättra psykiatrin och korta patienters väntan på vård. Faller pilotprojektet väl ut går vi gärna vidare till andra specialiseringar, till exempel till distriktssjuksköterskor och specialister i äldrevård. För att bli en riktigt bra arbetsgivare krävs ett helhetsgrepp om arbetsmiljö, löneutveckling och möjlighet att både utveckla sin arbetsplats och att själv utvecklas i sitt arbete. Där är vi inte idag, och vi har mycket mer att förbättra, men vi är säkra på att detta är ett steg på rätt väg.
Lina Nordquist (bilden)
Andra vice ordförande i Sjukhusstyrelsen (L)
Stefan Olsson
Ledamot av Sjukhusstyrelsen (M)
Sara Sjödal
Ledamot av Sjukhusstyrelsen (C)
Helena Busch Christensen
Ledamot av Sjukhusstyrelsen (KD)