Den nya EU-lagstiftningen om offentlig upphandling ger kommuner, landsting och regioner stöd att ställa hårdare sociala krav. Nu är det dags att gå från ord till handling för att garantera goda arbetsvillkor för medarbetare i upphandlade verksamheter.
Tidigare i år fattade EU-parlamentet, och nyligen även Ministerrådet, beslut om mer detaljerade EU-direktiv för krav vid offentlig upphandling. Den nya lagstiftningen ger lokala politiker möjligheter att ställa hårdare krav för bättre arbetsvillkor och större miljöansvar i de verksamheter man handlar upp.
Det kan till exempel handla om krav på kollektivavtal och meddelarskydd för alla anställda. Eller att den mat som serveras i kommunala skolor och på äldreboenden ska vara ekologisk.
Den möjligheten ska vi ta. Kommuner, landsting och regioner köper varje år varor och tjänster för mellan 600 och 800 miljarder kronor. Det här gör upphandlingsfunktionen till ett strategiskt verktyg för att påverka samhällsutvecklingen.
De direktiv för offentlig upphandling som finns i dag är otydliga och tandlösa.
Ofta har det resulterat i en osäkerhet kring hur hårda krav man kan ställa. För att slippa hamna i juridiska diskussioner kring diskriminering av utländska företag, har de flesta kommuner och landsting valt att låta lägsta pris styra.
I sämsta fall har det banat väg för en oschysst konkurrens mellan företag med bra villkor och företag som håller nere löner och struntar i att teckna kollektivavtal.
Samtidigt är goda villkor för medarbetare i välfärden en förutsättning för ett gott kvalitetsarbete.
Medarbetarna är välfärdens viktigaste resurs. Kvaliteten avgörs många gånger av att medarbetarna har goda villkor och förutsättningar att göra ett bra jobb. Det handlar om villkor reglerade i kollektivavtal men också om meddelarskydd – rätten att larma medier om missförhållanden utan repressalier från arbetsgivaren.
Dessa viktiga förutsättningar för kvalitetsutveckling får nu stöd i den nya EU-lagstiftningen.
Från vissa håll har det förts fram kritik om att kraven på kollektivavtal innebär problem för små företag. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom.
Kollektivavtalet är den enklaste vägen för företagare att säkra att man har bra villkor för sina anställda, oavsett om företaget är stort eller litet. Dessutom är det en viktig förutsättning för konkurrens på lika villkor.
Faktum är att nästan nio av tio av alla anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Deras arbetsgivare har valt att teckna detta avtal. För sin egen skull och för sina anställdas skull. Kollektivavtalet är nämligen en garant för schyssta villkor och för att förhindra oschysst konkurrens. Bra upphandlingsregler med krav på kollektivavtal gynnar därför både de anställda och de seriösa företagen.
Sverige har nu två år på sig att införa den nya EU-lagstiftningen i våra svenska lagar.
Som en första åtgärd förväntar vi oss att regeringen förverkligar det utredningsförslag om ett utvidgat meddelarskydd i offentligt finansierad privatägd verksamhet inom vård, skola och omsorg som presenterades i slutet av förra året.
Utredningsförslaget är ett viktigt steg i rätt riktning. Oavsett vilken typ av utförare man tillåter i välfärden, till exempel om sådana utförare inte tillåts ta ut vinst, så är meddelarskydd en angelägen reform för att öka insyn och öppenhet.
Men även i kommuner, landsting och regioner är det hög tid att agera. Nu är det dags för en schysst upphandling med fokus på goda villkor och kollektivavtal.
Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet
Annika Strandhäll, förbundsordförande i Vision