Den svenska skolan hämmas av ett systemfel som vi inte längre har råd att ignorera. Sverige är fortfarande det enda landet i världen som tillåter vinstuttag från offentligt finansierad skolverksamhet. Resultatet är ett skolsystem där miljarder av våra skattepengar varje år läcker ut till aktieägare. Det är pengar som borde ha gått till lärare, elevhälsa och läromedel.
Jakten på lönsamma elever, tillsammans med friskolornas orättvisa kösystem, delar upp barn efter bakgrund och förutsättningar. Det skapar segregation och ojämlikhet. Samtidigt driver konkurrensen mellan skolor fram fusk och betygsinflation. Vi ser hur betygen stiger utan att kunskaperna gör det. Betygen blir till marknadsföringsmaterial och föräldrar tvingas undra om deras barn verkligen får den utbildning de har rätt till.
Den utvecklingen går rakt emot skolans kärnuppdrag. Vinstintresset står i vägen för kvalitet. Det spelar i dag allt större roll vilka föräldrar du har för hur det går i skolan.
Mot den bakgrunden väckte regeringens utredning om vinstbegränsningar hopp hos många. "Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten" sade utbildningsminister Johan Pehrson när förslaget presenterades.
Men det visade sig snabbt att förslaget inte är ett vinstförbud. Det är ett vinstskydd.
Friskolekoncernerna kommer fortsatt att kunna plocka ut vinster. Det gäller så länge de inte nyligen bytt ägare, startar en ny skola, har konstaterade kvalitetsbrister eller tagit emot vissa statsbidrag. I praktiken innebär det att vinstuttag fortsatt är tillåtna i de flesta fall.
Utredningen föreslår också att man ska kunna följa hur resurser använts på varje enskild skolenhet. Men den regeln gäller bara nya friskolor och bara vissa typer av medel. De kommunala skattemedlen, som utgör grunden i skolans finansiering, kan fortfarande användas till vinstutdelning. Det innebär att pengar som skulle ha gått till undervisning i stället kan gå till utdelningar och våffelstugor.
Utbildningsministern själv konstaterade att det har funnits en för omfattande naivitet mot friskolor. Det kan vi hålla med om. Tyvärr är den SD-stödda regeringen fortfarande smärtsamt naiv eller värre medvetet skyddande i vinstfrågan. Det går inte att reglera bort det grundläggande problemet. Så länge vinstintresset tillåts kommer skolans resurser att styras bort från eleverna.
Förslaget om vinstförbud för nya friskolor framställs som en lösning. Men i praktiken gynnar det de stora skolkoncernerna. Små fristående och idéburna skolor, som ofta bedriver kvalitativ verksamhet utan vinstkrav, drabbas hårt av de nya etableringshindren. Regeringens politik slår ut alternativ och cementerar ett koncernstyrt skolsystem.
Vad kan vi i kommunerna göra? Tyvärr väldigt lite. Den fria etableringsrätten gör det i princip omöjligt att stoppa vinstdrivande aktörer och skolpengen kompenserar dem för kostnader de inte har. Vi ser dessutom hur regeringens underfinansiering av skolan pressar våra resurser till bristningsgränsen. När regeringen förra året skröt om de största satsningarna någonsin handlade det i verkligheten om två miljarder i nedskärningar.
Vi socialdemokrater står fast vid vår linje. Vinster i skolan måste förbjudas. Alla resurser ska gå till barnens utbildning och inte till aktieutdelningar.
Det är dags att sluta lappa och laga ett trasigt system. Bort med vinstuttag i skolan.
Eva Christiernin, ordförande Utbildningsnämnden (S)
Dima Sarsour, ledamot Utbildningsnämnden (S)
Petri Lähteenmäki, ledamot Utbildningsnämnden (S)
Hani Melli, ledamot Utbildningsnämnden (S)
Rawan Al Saidi, ersättare Utbildningsnämnden (S)
Henry Montgomery, ersättare Utbildningsnämnden (S)
Carl Lindberg, ersättare Utbildningsnämnden (S)