Diskussionen om ungdomsförbundens tillträde till skolor i kommunen har varit på tapeten i flera år. Sedan valrörelsen 2014 har det varje år blivit allt svårare för politiska ungdomsförbund att få tillträde till att kampanja på skolor i Uppsala län. Denna trend är inte heller exklusiv för skolor i det här länet utan det är ett tydligt mönster över hela landet.
Det finns även en korrelation mellan att nekandet ökat i takt med att SD vuxit allt större. Skolor som inte vill att SD:s ungdomsförbund besöker skolan har därför använt detta som argument för att neka alla andra partier också. Det första som kan sägas är att SD inte försvinner enbart av att stänga ute de eller alla andra förbund från skolor. Men det är som att skjuta sig själv i foten. Vi menar att det bästa i stället är att öppna upp för alla partier där många kan fungera som tydliga motpoler till exempelvis SD. Det främjar demokratin.
Att ungdomsförbund ges möjlighet att kampanja på skolor kanske kan verka som en bagatell för en utomstående, men på lång sikt är det ett problem får hela vårt demokratiska samhälle.
I dag har ungas tilltro till politiken sjunkit. Viktigt att påpeka är att intresset för politik och samhällsfrågor har ökat hela 42 procent sedan millennieskiftet, problemet är att detta inte lett till partipolitisk engagemang. Denna förtroendekris är minst sagt hotande för vår demokrati där vi ser en hel ungdomsgeneration som inte är det minsta intresserad av de politiska partier och den konstitution som bygger upp vår demokrati. Vem ska sitta i kommunfullmäktige om några val?
Vid årsskiftet trädde, lägligt nog inför valåret, en ny lagstiftning i kraft gällande politiska partier och deras tillträde till skolor. Den nya lagen som återfinns i skollagen innebär att det blir tydligare hur skolor och rektorer kan agera. Skolans rektorer har med denna nya lagstiftning beslutsstöd att på objektiva kriterier kunna dra gränsdragningar för vilka partier som får bjudas in.
De objektiva grunderna till stöd för en rektors beslut kan vara representerade partier och dess ungdomsförbund i kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdag och EU-parlament. En sådan policy antog man exempelvis på Rosendalsgymnasiet i Uppsala, efter att lagen trädde i kraft.
Trots den nya lagstiftningen kan det inte påstås att lagen är en garanti då det slutgiltiga beslutet finns hos rektorn och än finns det skolor runt om i länet som menar att de enbart kommer bjuda in politiska ungdomsförbund i samband med egna schemalagda skoldebatter. Så kan det inte vara. Politik börjar inte vara aktuellt enbart under valår, politik är aktuellt konstant och det just efter en valrörelse som de faktiska samhällsförändringarna tar fart. Det är således mellan valen där demokratin faktiskt lever, demokratin är inte en dag vart fjärde år.
Den nya lagstiftningen är ett steg i rätt riktning, men det krävs fortfarande att rektorer tar sitt ansvar för att möjliggöra samtal mellan politiska ungdomsförbund och elever. Det ansvaret måste de ta.
Asal Gohari
ordförande SSU Uppland
Nils Dahlgren
ledamot SSU Upplands styrelse