Sverige befinner sig i en historisk högkonjunktur. Men regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet är långt borta. Även om andelen i befolkningen som är arbetslösa minskar, ökar faktiskt antalet arbetslösa. Det gäller inte minst i Uppsala län. I september var 10 400 personer arbetslösa här. Det är drygt 700 personer fler än samma period förra året. Vad värre är ökar även antalet långtidsarbetslösa.
Samtidigt menar sex av tio företag att det är ganska eller mycket svårt att rekrytera nya medarbetare. För många företagare är möjligheten att hitta rätt kompetens en av de största framtidsutmaningarna.
Vi står därför inför en paradoxal situation: när allt fler inte lyckas få ett arbete hämmas näringslivet av kompetensbrist. Matchningsproblematiken är reell och akut. Snart sagt varje företrädare för näringslivets olika branscher som jag träffar berättar om allt större bekymmer med kompetensförsörjningen. Företagens problem kommer med en hög kostnad. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät framkommer att de tvingas tacka nej till uppdrag, stoppa expansion och dra ned produktionen. Något som slår mot landets tillväxt och i förlängningen vårt välstånd.
Men i stället för offensiva satsningar låter Arbetsförmedlingen resurserna som avsatts för nyanlända och arbetslösa frysa inne. Nästan sex miljarder kronor beräknas gå tillbaka till statskassan i slutet av 2017. Dessa medel skulle kunnat användas för insatser för tiotusentals personer.
Det är förvisso bra att statliga myndigheter håller i plånboken. Slöseri ska motarbetas. Skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Fast i dagens läge är Arbetsförmedlingen inte en myndighet som bör spara. Man är långt ifrån att klara sina mål. Tvärtom går det mesta i fel riktning. Resultaten står i bästa fall still.
Skälen för att göra riktade och effektiva satsningar är också stora. Det handlar inte bara om långtidsarbetslösa som behöver en väg in eller tillbaka till arbete. 2015 hade Sverige den största flyktingmottagandet per capita som någonsin har uppmätts av OECD. Det handlar om hundratusentals människor som behöver hjälp och stöd för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Många har en låg utbildningsnivå, något som försvårar inträdet på den svenska arbetsmarknaden och ökar behovet av utbildningsinsatser. I statistiken framgår att nästan hälften av arbetslösa i vårt land är invandrare.
Invandringen är en fantastisk möjlighet för Sverige. Runt om i vårt land står utbildningsföretag redo med insatser som leder till riktiga jobb. I stället för att lägga resurserna på hög borde Arbetsförmedlingen låta dessa anordnare göra vad de kan bäst – skapa vägar in på arbetsmarknaden. På så sätt är det också möjligt att lösa företagens rekryteringsbehov. Det är en win-win: människor får sysselsättning och företagens kompetensförsörjning säkras.
Under de närmaste veckorna kommer vi att träffa representanter för Arbetsmarknadsdepartementets och Arbetsförmedlingens ledning. Högst på vår agenda är att få tillstånd en ännu mer innovativ och effektiv arbetsmarknadspolitik – allt för att fler människor ska kunna lämna passivitet och en tillvaro utan hopp om arbete.
Idéerna, utbildningarna och insatserna finns därute. Det är dags för Arbetsförmedlingen att släppa på bromsen. Sluta spara nu och börja investera i Sveriges framtid.
Fredric Skälstad
Branschchef Utbildningsföretagen