Debatt: Småföretagen måste få bättre villkor

Under coronakrisen har Sverige haft betydligt högre dödstal och smittspridning jämfört med grannländerna. Ekonomin har bromsat in i nivå med omvärlden, och nu när övriga Europa öppnar upp sig finns en ovilja att ta emot svenska resenärer. Samtidigt visar Sverige en passivitet till att ge stöd till framförallt de mindre företagen. Systemet med korttidspermittering i Sverige motsvaras av lönestöd eller permittering i våra grannländer, vilka överlag har mer generösa program. 

En viktig skillnad är att enskilda näringsidkare inte får stöd att klara sin egen lönekostnad i Sverige, i motsats till vad som är fallet i Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge där stöd omfattar även denna grupp. I Tyskland finns direkta stöd för småföretagare på mellan 9 000 och 15 000 euro. I Nederländerna kan egenföretagare ansöka om ett särskilt stöd, Tozo. Det kan uppgå som mest till 1 500 euro per månad och kompletteras med ett lån på drygt 10 000 euro. I Danmark kan egenföretagare ersättas med hela eller nära hela intäktsförlusten.

Stimulanserna har varit mer begränsade i Sverige än i grannländerna. Redan i april hade Danmarks regering satsat 2,6 procent av landets BNP på företagsstöd. I Norge var nivån 3,2 procent, jämfört med enbart 1,3 procent i Sverige. Grannländernas system har framförallt varit mera inkluderande för de minsta företagen. Det innebär mindre personligt lidande för de som drabbats, och bidrar i dessa länder till stärkt tilltro till samhällets förmåga att hjälpa i en tid av nöd. Som tack för alla års skatteinbetalningar erbjuds Sveriges enskilda företagare å andra sidan kalla handen. Det lär inte öka tilltron till systemet och framtida vilja att starta och driva företag eller kanske även att betala skatt.

En rad beslut har tagits under krisen som ytterligare belastar företagen. Finansministern har sett krisen som tillfälle att öka statligt ägande av näringslivet. Nya regler har införts på den nyligen öppnade marknaden för online-spel om pengar, så att företagen med svensk licens fått ytterligare drivkrafter att lämna landet. Många av företagen inom denna växande bransch har skapats av svenska entreprenörer och talanger, men en ofördelaktig näringspolitik har lett till att de vuxit i andra delar av Europa.

Platspåseskatten har införts, och regeringen planerar nu för omvänd moms vid försäljning av bland annat mobiltelefoner och bärbara datorer – vilket beräknas införa 0,5 miljarder kronor mer i skatt och samtidigt kosta näringslivet 8 miljarder kronor i ökad administrativ börda. Diskussion pågår om återinförd statlig fastighetsskatt samt höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton. Näringslivet tyngs ned av nya regler och skatter, i stället för att få ökad frihet för att klara krisen. Samtidigt fortsätter hot, våld och stölder prägla företagares vardag. Drygt hälften av Svensk Handels medlemsföretag svarar att de har blivit utsatta för brott den senaste tiden, den högsta siffran sedan mätningen infördes. 

I rapporten Så kan företagsdöd begränsas under Coronakrisen, redovisar Småföretagarnas Riksförbund förslag till åtgärder för att fler företag ska kunna överleva pandemins verkningar. Denna djupa kris behöver mötas med förbättrade villkor för landets företagare, inte en passivitet från att hjälpa de enskilda näringsidkarna kombinerat med ett politiskt driv att tynga företagare med nya skatter och regelverk. Vi menar även att de strukturella problemen med orimligt hög skatt och ett rättsväsende som inte tar kriminalitet mot företag på allvar behöver lösas. En ny politisk linje behövs, för att Sverige ska bli tryggt och lönsamt att driva företag i.