Det är djupt beklagligt att britterna har röstat för att lämna den Europeiska unionen (EU). Sverige förlorar en viktig partner i EU-samarbetet. Det ställer än högre krav på Sverige att tillsammans med likasinnade länder stå upp för frihandel, konkurrenskraft, tillväxtorienterad och stram EU-budget, samt tydlig rågång mellan medlemsstaternas och EU:s beslutanderätt.
Britternas utträde ur unionen (s.k. Brexit) kommer att bli en lång process. Det finns inget egenvärde i att, som vissa EU-ledare nu kräver, själva utträdesprocessen sker så fort som möjligt. Tvärt om, vi moderater tycker att det är viktigt att utträdet sker så ordnat som möjligt därför är det viktigt att det inte forceras fram. Utgångspunkten måste vara att värna medborgarnas intressen i såväl Storbritannien som i Sverige och övriga EU.
Folkomröstningsresultatet är först och främst en fråga för Storbritannien att hantera. Det finns däremot all anledning för EU-länderna att erkänna att det finns allvarliga brister med och besvikelse kring EU-samarbetet.
Misstron mot EU är inte isolerad till de brittiska öarna, utan opinionsundersökningar visar att skepticismen är stor även i andra medlemsländer. Detta måste tas på största allvar. När EU upplevs oförmöget att hantera vår tids stora utmaningar växer de krafter som påstår sig ha enkla lösningar. Likaså underblåses misstron när EU lägger sig i frågor som medlemsstaterna bättre sköter själva. Europa behöver inte politiker som svarar på frågor som ingen ställer. Europa behöver politiskt ledarskap som tar sig an verkliga utmaningar och föreslår gemensamma lösningar när sådana behövs.
Storbritanniens resultat i folkomröstningen dominerar dagordningen på det pågående EU-toppmötet mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer. Denna fråga kommer fortsatt uppta mycket av unionens kraft och energi. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaterna inte låter frågan tränga undan alla andra viktiga frågor.
Det saknas inte gemensamma utmaningar och problem i dagens Europa som måste hanteras. Att vända sig ifrån EU-samarbetet gör inte att dessa utmaningar försvinner, snarare tvärtom.
Flyktingkrisen är ett av de tydligaste exemplen på att EU brister i leverans av resultat. Trots 20-talet toppmöten och en rad bra beslut möts människor på flykt från krig och förtryck fortfarande av ett Europa som inte klarat av att hantera flyktingsituationen. Det är naivt att tro att flyktingkrisen är över. Prognoser och skeenden i vår omvärld säger oss att migrationstrycket kommer öka. Det höga migrationstrycket är inget ett fåtal medlemsländer klarar av att hantera på egen hand. Fler länder måste vara med och dela på ansvaret och följa de gemensamma beslut som redan fattats.
Europa präglas i finanskrisens kölvatten alltjämt av låg ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet. Det påverkar inte minst exportberoende länder som Sverige. Vi bör därför driva på för ett bättre Europa genom reformer som leder till ökad handel, ökat välstånd och minskad arbetslöshet. Det handlar bland annat om en utvecklad EU-marknad för digitala produkter, minskat regelkrångel och fler frihandelsavtal med vår omvärld. Parallellt åligger det de enskilda medlemsstaterna att göra mer för att komma till rätta med strukturella problem i form av bland annat misskötta statsfinanser och bristfällig integration av utrikes födda.
Terrorhotet i Europa måste bekämpas samlat och med kraft. Moderaternas ingångsvärde är att säkerhet skapas i gemenskap och samverkan med andra. Terrorism och organiserad brottslighet, inklusive handel av illegala skjutvapen, trafficking av människor för sexuella ändamål, penningtvätt och narkotikahandel, känner inga gränser. Därför måste den politiska reaktionen vara gränsöverskridande. EU:s verktyg för informationsutbyte och gemensamma insatser i kampen mot terrorism måste intensifieras.
Medborgarnas efterfrågan på federalism är tämligen begränsad. Däremot är diskussionen om vilken makt EU ska ha central. Moderaternas utgångpunkt är att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Det innebär exempelvis ett klart och tydligt nej till en gemensam skattepolitik. Moderaterna är tydliga med att det varken gynnar Sverige eller Europa att upplösa unionen. Det är direkt farligt att vrida tillbaka klockan till en tid då Europas stater inte klarade av att samarbeta för att lösa gemensamma problem och då tvister och dispyter hanterades på slagfältet.
EU är ett medel, inget mål i sig. Vårt medlemskap i unionen motiveras av att det gynnar Sverige jämfört med alternativet att stå utanför. EU-medlemskapet ökar vårt välstånd och vårt inflytande samt förankrar fred på den europeiska kontinenten.
Sverige har genom EU-medlemskapet fått en starkare röst i Europa och i omvärlden. För att behålla inflytandet krävs en tydlig idé om vad EU-samarbetet ska användas till, och det krävs att vi investerar tid och kraft i det. Regeringen har på senare tid signalerat att den ska ta EU-politiken på ett större allvar. En ambitionshöjning är nödvändig och välkommen, men gör bara verklig skillnad om den omsätts i handling. Med tanke på hur valhänt regeringen hittills har hanterat EU-politiken har den mycket att bevisa.
Misstron mot EU, som inte minst kom till uttryck i britternas folkomröstning, bör tjäna som en väckarklocka för dem som drivit EU i en allt mer federal riktning där människor upplever att beslut fattas över deras huvuden. Folkomröstningsresultatet i Storbritannien bör bli startskottet för ett nödvändigt reformarbete inom EU i syfte att lösa de stora gränsöverskridande utmaningarna bättre. Sverige bör tillsammans med andra likasinnade länder aktivt driva på för ett smalare och vassare EU med medborgarnas intressen och ekonomisk tillväxt i fokus.
Ulrika Karlsson
Gruppledare för Moderaterna i EU-nämnden och riksdagsledamot för Uppsala län