För ändringar i spelreglerna för den representativa demokratin finns ett inslag av direktdemokrati. De valda parlamentarikernas beslut om grundlagsändringar får inte omedelbart genomslag utan först sedan de bekräftats av beslut i en nyvald riksdag. Tanken med detta är att väljarna direkt ska kunna ta ställning till ändringar i politikens spelregler genom att riksdagsvalen även fungerar som ett slags folkomröstning om grundlagsändringar. Politikerna ska inte kunna ändra sina egna spelregler utan att dessförinnan fråga medborgarna i val om de är med på noterna. För att det ska fungera måste väljarna dels känna till vilka ändringar som är på gång, dels hur riksdagskandidaterna ställer sig till dessa vilande grundlagsändringar.
Men ändringar i Sveriges grundlagar tycks politikerna inte anse vara något som medborgarna har med att göra, åtminstone om man ska döma efter den information om sådana ändringar som delges medborgarna. I höstas argumenterade vi för att det skulle vara obligatoriskt att informera om vilande ändringsförslag i grundlagarna inför valet 2014 (Grundlagssmussel, UNT 28 december 2013). Och nu finns vilande förslag på tre områden.
Men var finns information om detta? Den finns och den hittar man genom att gå in på riksdagens webbplats och sedan klicka på Så funkar (!) riksdagen. Sedan ska man klicka på Grundlagar, och där kan man hämta ett pdf-dokument med rubriken Vilande grundlagsförändringar som ska föreläggas riksdagen efter 2014 års val. Hur många väljare har genomfört denna sökprocess och satt sig in i och tagit ställning till förslagen? Har ens riksdagskandidaterna gjort det, till exempel Uppsala läns kandidater? Om mot förmodan någon har gjort det har han eller hon i vart fall ännu inte redovisat sin inställning till ändringsförslagen. Därmed kan inte heller väljarna utföra sin plikt att värna demokratin genom att kontrollera och vid behov förhindra skadliga politiska ingrepp i regelverket som styr förhållandet mellan staten och medborgarna.
Det visar på en bristande respekt för fundamentet för demokratin – de regler och normer som ska styra offentlig makt i Sverige. Det kan kontrasteras mot hur grundlagsfrågor hanteras i våra grannländer. I Danmarks grundlag föreskrivs att grundlagsändringar ska underställas folkomröstning. I samband med valet till Europaparlamentet i våras folkomröstade således danskarna om den grundlagsändring som maktöverföring till den europeiska patentdomstolen krävde. Danskarna gjordes medvetna om maktöverföringen.
De tre områdena med vilande ändringsförslag i år är proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val, några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område samt förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet.
Inför årets riksdagsval är det förstås för sent att införa den informationsplikt till medborgarna om grundlagsändringar som vi yrkat på. Men det måste ske före nästa val, 2018. Däremot är det inte för sent för de riksdagskandidater som vill visa att de hyser viss respekt för demokratins principer att självmant redovisa sin inställning.
Grundlagarna är alltför viktiga för demokratin för att hanteras på sätt som sker i dag. På längre sikt bör sådana ändringar liksom i Danmark ske genom beslutande folkomröstningar.
Lars Hallén och Ingemund Hägg, emeritusprofessorer i företagsekonomi