Spåra värktabletten

Standard för att spåra läkemedel kan rädda liv, skriver Lina Nordquist och Bo Raattamaa.

Foto: Fotograf saknas!

DEBATT2014-09-24 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svensk sjukvård är på många sätt fantastisk. Vi har välutbildade läkare och sjuksköterskor, god tillgång till de senaste behandlingarna och högteknologiskt avancerad utrustning. En viktig länk i vårdkedjan uppvisar dock fortfarande uppenbara brister: otillräcklig sjukvårdslogistik försämrar svensk patientsäkerhet och det är hög tid att beslutsfattare sätter sig in i problematiken och vidtar nödvändiga åtgärder.

Varje år skadas tusentals patienter i Sverige till följd av felmedicinering, ibland med förödande konsekvenser för patienterna och deras anhöriga. Ett antal människor avlider.

Oftast är orsaken den mänskliga faktorn: felaktig dosering, fel medicin eller rentav fel patient. Trots genomgående hög kvalitet i svensk sjukvård går det med nuvarande rutiner inte att undvika att misstag ibland begås. De goda nyheterna är att misstagen går att förebygga.

I dag kan vi spåra ett läkemedel från det tillverkande läkemedelsföretaget genom hela leveranskedjan till dess slutpunkt, patienten. Den felande länken kan finnas var som helst längs den långa kedjan, men med teknologins hjälp kan felen förhindras.

Spårbarhet hade kunnat förebygga eller mildra en rad tragiska olyckor inom sjukvården: dialysolyckan i Linköping 1983, läkemedelsförväxlingen i Kalmar 2002, morfinfallet på Astrid Lindgrens Sjukhus 2011 och nu senast klorhexidinolyckan 2014 då en födande kvinna fick bestående men efter att ha bedövats med rengöringsmedel.

Bakom just sådan spårbarhet står GS1, en ideell organisation som utvecklat en global standard ursprungligen använd för att spåra varuflöden i detaljhandeln. Genom att koppla en streckkod eller annan databärare till GS1-standardiserad information skapas spårbarhet.

På samma sätt som en kaffeböna från en plantage i Colombia kan spåras till den lokala livsmedelsbutiken i Uppsala kan en värktablett från ett amerikanskt läkemedelsföretag identifieras i blisterkartan hos en patient i Tierp.

Denna standard används inom en rad olika tillämpningsområden runt om i världen och sedan en tid börjar även sjukvården upptäcka vinsterna för patienternas säkerhet. På Irland fick för ett par år sedan ett antal blödarsjuka patienter av misstag hiv-smittat blod som med dåvarande rutiner inte kunde spåras, och därför heller inte återkallas. Blodpåsarna fick successivt bytas ut och den tragiska händelsen slutade med att åtta blödarsjuka miste livet. Efter det beslutade den irländska regeringen om att införa GS1-standarden för att förbättra spårbarheten. Danmark, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Australien, USA och Argentina är ytterligare exempel på länder där viktiga sjukvårdsprocesser i dag spåras och säkras.

En handfull svenska landsting ställde sig nyligen bakom en vision om ökad säkerhet i sjukvården med utgångspunkt i GS1-standarden. Tre viktiga händelser kan påskynda en sådan utveckling: EU-kommissionen har beslutat om ett direktiv för att försvåra spridningen av förfalskade läkemedel och har infört förordningar från 2016 om märkning av medicinteknisk utrustning. Dessutom har USA nyligen lagstiftat om att all medicinteknisk utrustning ska märkas.

Den amerikanska konsulten McKinsey slog hösten 2012 fast att en global standard genom hela logistikkedjan inom sjukvården kan rädda upp till 43 000 liv årligen.

Utöver en kraftigt förstärkt patientsäkerhet skulle GS1-standarden kunna frigöra enorma resurser i svensk sjukvård. Fullt implementerad GS1-standard kan dessutom helt eliminera piratkopiering av mediciner.

En patient ska naturligtvis kunna lita på att få rätt behandling. Man brukar tala om patientens fem rättigheter: att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel med rätt dos enligt rätt diagnos. Likväl inträffar det att en patient får fel behandling eller medicinering för att patienten har kopplats samman med fel journal, prover, röntgenbilder eller mediciner.

Det är hög tid att både politiker, myndigheter och beslutsfattare inom sjukvården drar samma slutsats som kollegerna i andra länder och inser att standardiserade och fullt ut spårbara processer är en garant för patienternas säkerhet.

Lina Nordquist

landstingsråd (FP)

Bo Raattamaa

vd GS1

Sjukvård

Läs mer om