Remisstiden för public service-utredningens förslag att avskaffa tv-licensen 1/1 2019 har nu gått ut. Sveriges television tillstyrker förslaget. Sveriges Radio avstyrker. Tillspetsat skulle man kunna säga att SVT tycks ha läst och förstått, medan SR reagerat reflexmässigt. För även om det är angeläget att 2023 infria SR:s önskemål om att grundlagssäkra public service oberoende, innebär utredningsförslaget i sig att public service oberoende stärks väsentligt i förhållande till dagens situation.
Själva utgångspunkten för utredningen har varit just att öka programbolagens oberoende gentemot riksdag och regering. En finansiering via statsbudgeten är därför helt utesluten. Ingen misstanke får finnas att nyhetsrapporteringen hämmas av en rädsla att en för regeringen missgynnsam publicering skulle kunna få budgetmässiga konsekvenser.
Då licensen inte längre fungerar, i och med att allt fler hushåll väljer att inte ha en TV utan i stället ta del av public service material på andra sätt, föreslår utredningen därför en så kallad predestinerad skatt vid sidan av statsbudgeten. Hur mycket resurser som ska riktas till programbolagen ska fastställas i samband med beslut om sändningstillstånden, vilka samtidigt föreslås förlängas till åtta år. Detta ökar i sig oberoendet gentemot riksdag och regering i jämförelse med dagens system med årliga tilldelningsbeslut.
Åttaårsperioden föreslås vidare läggas så att den från och med 2026 påbörjas i januari under ett valår. Det innebär att en tillträdande regering inte kan gå in och snabbt ändra villkoren för public service, på det sätt som exempelvis alliansregeringen gjorde efter regeringsbildningen 2006.
Genom att en indexering byggs in i systemet krävs inte heller några riksdagsbeslut framöver om avgiftshöjningar, vilket även det ökar programbolagens oberoende i jämförelse med dagens situation, där riksdagen under nuvarande mandatperiod höjt licensen tre gånger.
Ett fjärde förslag som stärker oberoendet är att riksdagsledamöter inte ska kunna utses till vare sig programbolagens styrelse eller Förvaltningsstiftelsens styrelse, det vill säga den stiftelse som äger SVT, SR och UR.
Förslaget till ny finansieringsmodell ökar inte bara public service oberoende. En annan fördel med förslaget är att finansieringen blir mer solidarisk än vad dagens tv-licens riktad till hushållen är.
En procent av den beskattningsbara inkomsten läggs på skatten – men med ett tak på 2,17 inkomstbasbelopp, så att årsavgiften inte överstiger 1308 kronor i dagens penningvärde. Det innebär att den som inte har några inkomster inte betalar någon avgift alls, att den som har låga inkomster får en låg avgift och att ensamhushållet betalar ungefär hälften av idag.
Men varför ska den som aldrig tar del av några program alls behöva betala för tv och radio? Utredningens svar är att public service fyller en viktig demokratisk uppgift, för att säkerställa en nyhetsbevakning i hela landet. Detta oavsett om du själv tar del av materialet eller inte.
Den som värnar public service borde därför applådera ett förslag som både säkrar finansieringen långsiktigt, stärker programbolagens oberoende och samtidigt är mer rättvist och solidariskt än dagens system!
Niclas Malmberg
riksdagsledamot (MP) och ledamot i public service-utredningen