Nästan en halv miljon människor, mestadels civila, har förlorat livet sedan Syrienkonflikten började år 2011. Enligt internationell rätt är stridande parter skyldiga att skydda civila och civil infrastruktur, men trots detta har urskillningslösa attacker mot civila och återkommande kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt begåtts av alla parter i konflikten – främst av den syriska regimen och dess allierade.
Hittills har brotten gått ostraffade. Den strafflösheten måste få ett slut, och internationell rättvisa måste drivas igenom.
I veckan röstade EU-parlamentet igenom en resolution om Syrien, som säger att förövarna i konflikten ska kunna ställas inför rätta. Jag välkomnar resolutionen, då jag är övertygad om att freden kommer att dröja om vi inte lyfter frågan om strafflöshet och kräver att ett effektivt rättssystem finns på plats.
För även om det internationella samfundet fördömer de grymheter som begås i Syrien, står det samtidigt handfallet inför utmaningen att ställa förövarna till svars. Den pågående konflikten försvårar arbetet, och de rättsliga verktygen som finns till hands är få.
De syriska domstolarna har primär behörighet att utreda brott som begås på syriskt territorium, men av uppenbara skäl saknar de för tillfället förmåga att åtala internationella krigsbrott. I stället har många förespråkat att Syrienkonflikten tas upp av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
Men eftersom Syrien har undertecknat, men inte ratificerat, domstolens grundläggande stadga, Romfördraget, krävs ett beslut av FN:s säkerhetsråd om att Syrienkonflikten ska behandlas av domstolen. Hittills har Bashar al-Assads allierade, Ryssland och Kina, med sitt veto hindrat säkerhetsrådet från att agera.
Att de befintliga juridiska lösningarna är begränsade och att säkerhetsrådet är lamslaget får dock inte bli en anledning för att tillåta att barbariet i Syrien fortsätter. Här kan det internationella samfundet, inklusive EU och medlemsstaterna, spela en viktig roll för att Syriens alla offer ska få upprättelse.
Vi gröna föreslår därför följande åtgärder:
– EU behöver förnya sina diplomatiska ansträngningar, samt mobilisera för att internationella brottsmålsdomstolen ska få utreda Syrienkonflikten. I väntan på detta bör man se över möjligheten att skapa en särskild krigsförbrytartribunal för Syrien, likt den som tidigare upprättats för Rwanda och före detta Jugoslavien.
– EU:s medlemsstater bör åtala EU-medborgare, men även förövare från tredje länder som vistas i landet och som är ansvariga för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Syrien, genom principen om universell jurisdiktion.
– Det behövs full transparens och efterlevnad av mänskliga rättigheter när EU:s medlemsländer deltar i internationella insatser i Syrien. Dessutom behöver vi stärka stödet för organisationer och andra aktörer som ägnar sig åt att dokumentera bevis för brott som sker i Syrien.
Det blodiga inbördeskriget går snart in på sitt sjätte år, och har hittills drivit över elva miljoner människor på flykt både inom och utanför landet. Men i Syrienkriget finns inga vinnare. Till dess att freden kommer föder klimatet av straffrihet ytterligare illdåd och civilt lidande. Därför är det viktigt att vi inte står passiva.
Rättvisa och rättssäkerhet kan inte pausas under övergången från konflikt till fred, eller från diktatur till demokrati.
Bodil Valero
EU-parlamentariker (MP)