Hälso- och sjukvårdens utveckling och medicinska framsteg de senaste decennierna gör att vi blir allt äldre och kan behandla fler sjukdomar. Flera, tidigare dödliga, sjukdomar är nu behandlingsbara kroniska sjukdomar. Även de som lider av dödlig sjukdom kan med god behandling leva ett längre liv.
Samtidigt står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar så som svårigheter att rekrytera medarbetare, överbeläggning, långa väntetider med mera.
I utredningen ”Effektiv vård SOU2016:2” pekar utredaren Göran Stiernstedt mycket tydligt på att en utbyggd primärvård sannolikt är den enskilt viktigaste åtgärden för en mer jämlik hälsa. En väl fungerande primärvård med ökat ansvar förstärkt genom omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård är enligt utredningen helt nödvändig.
Utredningen föreslår dessutom en förstärkning av riktad primärvård för att säkerställa bättre och effektivare vård för de mest sjuka äldre och multisjuka. Utredningen pekar vidare på behov av bättre samverkan mellan regionala nivån och kommunala nivån.
Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys kan 80–85 procent av sjukvårdens kostnader kopplas till vård av kroniska sjukdomar.
I stort sett varannan vuxen har minst en kronisk sjukdom och var femte av dem är under 20 år.
Av dem som dör av en kronisk sjukdom har 90 procent en sjukdom som är möjlig att förebygga.
Det är primärvården som har möjlighet att arbeta hälsofrämjande och förebyggande genom bra information och dialog med patienten om levnadsvanor och behandling.
Det är tydligt att hälso- och sjukvården måste ha en förstärkt primärvård och bättre anpassas för dem med kroniska sjukdomar.
I vårdstyrelsen beslutar vi nu om att arbeta fram målbild för primärvården för att bättre möta dessa utmaningar och ta tillvara de möjligheter som ligger i en primärvård som ska utgöra basen i hälso- och sjukvården. Det handlar om omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvård, om hur vi kan utveckla en mer patientcentrerad och hälsofrämjande vård med fokus på äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vi behöver också utveckla omhändertagandet vid psykisk ohälsa, öka användningen av e-hälsa och förbättra kunskaps- och utvecklingsstödet i primärvården.
E-hälsa och digitalisering är områden med oerhört stor potential för en effektivare och mer tillgänglig vård.
Digitaliseringen är enskilt den starkaste förändringsfaktorn i hela samhället och e-hälsa är en viktig del av den. Genom ökad digitalisering och bra e-hälsotjänster kan tillgängligheten förbättras för individen och vårdarbetet effektiviseras för våra medarbetare. Digitala möten mellan patient och läkare som komplement till ett besök på en fysisk vårdcentral är med dagens teknik fullt möjlig. Det skapar många möjligheter för individen till en mer involverande, tillgänglig och nära vård och med teknikens hjälp i många fall en minst lika bra vård som ett besök på en fysisk vårdcentral.
Det finns i dag en bred politisk samsyn om vikten att åstadkomma förändringar och förstärkning av primärvården, liksom kring problemens orsaker och möjliga lösningar.
Vi vill fortsätta utveckla närvård i samverkan med kommunerna för att vården ska komma närmare de patienter som är i behov av det. I arbetet med målbild för primärvården är det nödvändigt med samverkan med såväl patientorganisationer som företrädare för vårdprofessionerna. Såväl våra egna verksamheter som privata vårdgivare som vi har avtal med har god erfarenhet och kunskap samt idéer om hur primärvården kan utvecklas. Vi vill sitta ned och tillsammans diskutera och hitta lösningar på hur vi på bästa sätt kan stärka primärvården i Region Uppsala. En utbyggd, modern och tillgänglig primärvård som är trygg och nära patienten främjar en utveckling där allt färre behöver uppsöka sjukhusvård.
Malena Ranch,regionråd (MP), ordförande vårdstyrelsen
Håkan Collin,vice ordförande (S) vårdstyrelsen