Den svenska välfärden är på många sätt väl fungerande och väl utvecklad. Samtidigt är våra gemensamma försäkringar uppbyggda med utgångspunkt i löntagarnas behov och villkor, vilket gör dem sämre anpassade för vissa grupper, såsom studenter. Den student som behöver avbryta sina studier till följd av sjukdom möter exempelvis en djungel av regler att orientera sig igenom. Detta lamslår många studenters möjlighet att fortsätta sina studier, och motverkar således ambitionen att fler ska studera på högre nivå.
Det är inte rimligt att studenters välfärd ska vara sämre än andras. Miljöpartiet vill därför att trygghetssystemet utvecklas för att inkludera studenter. I socialförsäkringsutredningens slutbetänkande – som presenterades för ungefär 1,5 år sedan – belystes ett antal åtgärder för att uppnå detta mål, som Miljöpartiet stödjer.
Det är särskilt angeläget att dessa tre reformer genomförs:
Gör det möjligt att vara deltidssjukskriven. En student måste, för att beviljas sjukpenning, vara helt oförmögen att studera. Detta innebär att studenter inte kan vara deltidssjukskrivna. Tröskeln för den som varit sjukskriven att återgå till studier är oacceptabelt hög. För många är den för hög för att en återgång överhuvudtaget ska vara möjlig. Liknande villkor för förvärvsarbetande hade uppfattats som otänkbart.
Reducera antalet karensdagar kraftigt. Idag har studenter 30 karensdagar medan förvärvsarbetande endast har en. Studenter måste därtill sjukanmäla sig inom 7 dagar från sjukdomens utbrott, vilket innebär att karensdagen i praktiken ofta blir över 30 dagar eftersom det på förhand oftast är svårt att veta hur länge en sjukdom varar. Ett välfungerande och rättvist trygghetssystem kräver att även studenter ska kunna vara hemma vid sjukdom.
Tydliggör utbildningssamordnarens ansvar för rehabilitering och återgång till studier. Idag ansvarar arbetsgivaren enligt lag för anställdas rehabilitering och återgång till arbete efter sjukdom. Hur ansvaret ser ut för studenter är höljd i dunkel. En del utbildningssamordnare tar ansvar för studenters rehabilitering och återgång medan andra tyvärr inte lägger manken till. Vi vill att utbildningssamordnarnas ansvar förtydligas i lag.
Utgångspunkten måste vara den enskilde studentens välfärd. Men förutsättningarna för den som arrangerar enstaka kurser på distans och den som arrangerar fleråriga campusutbildningar ser vitalt olika ut, därför måste ansvaret anpassas efter utbildningsform.
Vi vill också – utöver socialförsäkringsutredningens förslag – att det så kallade ”sökvillkoret” ska gälla för nyexaminerade. Detta innebär att den som tagit examen och ställt sig till arbetsmarknadens förfogande, samt levt upp till de krav arbetsförmedlingen ställer, ska kunna erhålla ersättning från a-kassan efter en viss period.
Miljöpartiet värnar högre utbildning. Vi tror på kunskapssamhället och vill att fler ska få möjlighet att påbörja och avsluta sina studier. Att ta ett helhetsgrepp om studenters situation är därför en självklarhet för oss. Trygghetssystemen är en viktig aspekt för att garantera studenters välfärd, men i längden också för ett framgångsrikt samhälle. Utan omfattande trygghetssystem riskerar människors drömmar och planer att falla platt efter att det oväntade eller till och med otänkbara inträffat.
Varje utbildningsdröm som släcks är också en förlust för Sverige, för kunskapsutvecklingen och för den allmänna kompetensen. Vi noterar med glädje att regeringen i budgetpropositionen säger att ”det är ett prioriterat arbete för regeringen att stärka studerandes skydd vid sjukdom”. Vilket är något som Miljöpartiet drivit länge och vi hoppas nu att en förändring kommer till stånd snarast.
Elisabet Knutsson
Riksdagsledamot, utbildningspolitisk talesperson (MP)
Rickard Persson
Riksdagsledamot, socialförsäkringspolitisk talesperson (MP)
Per Lundberg
Utbildningspolitisk talesperson, Gröna studenter (MP)