En av de stora frågorna vid EU-toppmötet den 17–18 december blir Storbritanniens relation till unionen. Enligt en opinionsundersökning, som publicerades nyligen i The Independent, vill för första gången en majoritet av britterna att landet ska lämna EU.
Det är därmed hög tid för alla oss andra att inse att det är allvar: Det finns en påtaglig risk att Storbritannien inom kort inte längre är en del av den Europeiska unionen.
Det är dags att Sveriges regering blir en aktiv aktör i arbetet för att reformera EU och för att undvika Brexit.
Det är ett vitalt svenskt intresse att Storbritannien stannar i EU. Britterna står upp för frihandel och marknadsekonomi och är en viktig EU-partner för Sverige. Den svenska regeringen bör därför så långt som möjligt eftersträva lösningar som minskar sannolikheten för en seger för utträdesförespråkarna.
Bakom den ibland väl yviga brittiska kritiken finns också verkliga problem som är värda att ta på allvar.
Med tanke på att fundamentala frågor nu ställs ser vi med oro på den svenska regeringens passivitet och vilsenhet i EU-politiken. Regeringen verkar inte ha någon klar bild av hur EU bör utvecklas. Sverige behöver ha en konsekvent och tydlig röst i EU-arbetet.
En av de frågor som David Cameron lyfter rör hur icke-euroländers inflytande i EU-samarbetet ska säkras. Vissa euroländer strävar mot ökad centralisering av den ekonomiska politiken. Vår bedömning är i stället att det som ett antal EU-länder framför allt behöver är strukturreformer.
Om eurozonen ändå går i mer centralistisk riktning är det viktigt även för Sverige att det inte påverkar övriga EU-medlemmars möjlighet att utöva inflytande i frågor som inte handlar om eurosamarbetet – och att beslut som rör eurozonen inte blir bindande för Sverige.
Sverige bör se positivt på förslag om att slå vakt om inflytandet för medlemsstater som inte har euron som valuta.
Britterna vill även att det ska slås fast att EU är en union som även framöver kan inrymma flera valutor. Det bör Sverige stödja. Det är osannolikt att Storbritannien och en del andra medlemsländer någonsin kommer att införa euron som valuta.
Att då frångå målet att euron ska användas som valuta i alla medlemsländer är rimligt.
En annan fråga rör den formulering i fördraget om den Europeiska unionen där det slås fast att EU-arbetet alltid syftar till mer samarbete (”ever closer union”). Sverige bör stödja att formuleringen förändras eller utmönstras. Den återspeglar inte längre på ett korrekt sätt EU-samarbetets utveckling. På vissa områden behövs ett närmare samarbete. På andra områden bör EU dra sig tillbaka och lämna större utrymme åt medlemsstaterna. Alla medlemsstater rör sig inte heller i samma riktning i samma hastighet.
Olika samarbetsformer inom EU är något vi antagligen kommer att se mer av i framtiden.
Genom Lissabonfördragets bestämmelser om ”gula kort” fick nationella parlament en tydligare roll i EU-samarbetet. Cameron vill bygga vidare på det och ge nationella parlament ett ”rött kort”, så att ett visst antal nationella parlament ska kunna stoppa ett lagförslag. Ett utökat inflytande för nationella parlament kan leda till ett stärkt stöd för EU i Storbritannien. Därför bör den svenska regeringen vara positiv. Det förutsätter samtidigt att vi gör vår hemläxa i Sverige och överväger hur vi ska förhålla oss till eventuella utökade påverkansmöjligheter för riksdagen. Hittills har den svenska linjen varit att det är regeringen som ensam företräder Sverige i EU, medan riksdagen har möjlighet att påverka genom regeringens samråd med EU-nämnden och överläggningar med riksdagsutskotten. Om detta ska förändras bör en analys göras såväl i regeringen som i riksdagen.
David Cameron kräver vidare att EU ska öka sin konkurrenskraft genom att minska regelbördan. På detta område har Storbritannien och Sverige gemensamma intressen.
Den svenska regeringen bör i princip se positivt på brittiska förslag om färre och enklare regler. Den nya kommissionen har som ambition att lägga betydligt färre lagförslag än den tidigare och samtidigt förenkla tidigare beslutade regler. Syftet är att fokusera EU:s resurser på de områden som är verkligt viktiga och där det finns ett mervärde i att de hanteras på EU-nivån. Det är en bra inriktning, som kan utvecklas i linje med de brittiska önskemålen.
Sverige bör underlätta för ett fortsatt brittiskt EU-medlemskap, eftersom vi har många gemensamma utgångspunkter i EU-arbetet. Dessutom ligger flera av de brittiska kraven tydligt i Sveriges intresse. På toppmötet måste Sveriges regering arbeta kraftfullt för viktiga reformer och mot ett brittiskt utträde.
Andreas Norlén, ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskottKarin Enström, vice ordförande (M) i riksdagens utrikesutskottUlrika Karlsson, gruppledare (M) i riksdagens EU-nämnd