Intresset att anlÀgga solcellsparker har ökat kraftigt pÄ grund av förvÀntad lönsamhet. Företaget Eris Solar Project 1 AB dotterbolag till Helios Nordic Energy AB har genom en analys av lÀmplig mark, det vill sÀga mark som Àr lÀtt att anlÀgga solcellspark pÄ och som ligger i nÀrheten av en transformatorstation, identifierat ett omrÄde av storleken 90,4 hektar som lÀmplig.
Marken som man vill ta i ansprÄk ligger i Funbo utanför Uppsala och Àr i dag produktiv jordbruksmark med ett stort kulturvÀrde. Företaget har tecknat ett avtal med markÀgaren. Produktionsvolymen anges till 72,5 GWh per Är och den installerade effekten till 50 MW. LivslÀngden berÀknas till 40 Är. Om spotpriset Àr 1 kronor per kilowattimme under livslÀngden sÄ ger 72,5 GWh en intÀkt pÄ 2,9 miljarder minus investeringar och driftkostnader.
I korthet kommer solcellsparken att under vintern ge ett underskott pÄ cirka 33 GWh. Sommaren ger ett överskott pÄ cirka 47 GWh men samtidigt ett underskott pÄ 14 GWh pÄ grund av nÀtterna. Kvar finns omkring 33 GWh som mÄste lagras för vintern. Om man rÀknar med att en elbil har en batterikapacitet pÄ 100 kWh motsvarar det 330 00 bilar.
Företaget anger att produktionsvolymen motsvarar Ärsförbrukning av hushÄllsel för cirka 14 500 villor. Divideras Ärsvolymen med 8760 timmar per Är uppgÄr den avgivna medeleffekten per timme till 8,3 MW. TillgÄng till elkraft saknas under vinterhalvÄret.
Detta skall jÀmföras med att effekten hos Forsmark 1 skall höjas med 100 MW, omrÀknat 876 GWh per Är, vilket motsvarar en fjÀrdedel av Uppsala lÀns Ärliga behov. TillgÄng till elkraft finns Äret om förutom vid uppehÄll för översyn.
Ordet âmotsvararâ missbrukas vid jĂ€mförelser av produktionsvolymer frĂ„n olika elkraftslag som i detta fall mellan en solcellspark och ett kĂ€rnkraftverk. Den installerade effekten hos solcellsparken pĂ„ 50 MW Ă€r inte jĂ€mförbar med effekthöjningen pĂ„ 100 MW i Forsmark 1.
Solcellsparken kommer sannolikt inte att bidra vid eventuell effektbrist eftersom en sÄdan brist lÀr uppkomma vintertid.
Företaget sĂ€ger: âBillig förnybar el genom export frĂ„n Sverigeâ. Det pris vi konsumenter betalar för elkraften bestĂ€ms till största delen av spotpriset pĂ„ el vilket sĂ€tts av NordPool, vilket inte kommer att pĂ„verkas av det obetydliga tillskottet som solcellsparken ger. Hur mycket av solkraften kommer att exporteras?
De offentliga handlingarna i Ă€rendet saknar uppgifter betrĂ€ffande ekonomin i projektet, vilket företaget pĂ„ min begĂ€ran inte tillhandahĂ„llit. Ăr det företaget som undertecknat avtalet med markĂ€garen? Enligt Helios Nordic Energy AB kommer företaget att avyttras till en investerare. Ett exempel Ă€r projektet Tierpark i Tierp dĂ€r Commerz Real stĂ„r som Ă€gare. Helios Nordic Energy AB kommer sedan att stĂ„ för den tekniska och kommersiella förvaltningen samt avvecklingen av parkerna. Finns det fonderade medel för avvecklingen?
Utredningar visar att det finns gott om takyta och outnyttjad mark som kan utnyttjas för solpaneler eller solcellsparker. Ăkningen av produktionen av solkraft kan ske organiskt med mĂ„nga aktörer som villaĂ€gare eller företag vilket sprider riskerna. IntĂ€kterna stannar hos Ă€garen.
Solcellsparkens vinnare Àr markÀgaren, Helios Nordic Energy AB, samt investmentbolaget. Förlorarna Àr Uppsalaborna som inte fÄr nÄgon förÀndring i priset pÄ el och under en lÄng tid gÄr miste om mark av stort kulturellt vÀrde. SamhÀllet och nuvarande arrendator gÄr miste om tillgÄng pÄ jordbruksprodukter och intÀkter. Vi fÄr ocksÄ stÄ för risken om medel för avveckling saknas.
Enligt Vetenskapsradion Klotet utvecklas solkraft i Bangladesh dÀr det rÄder stor brist pÄ elkraft. Regeringen dÀr tillÄter dock inte att solcellsparker byggs pÄ jordbruksmark.
Funbo solcellspark uppfyller inte kraven enligt Miljöbalken 3 kap. 4 § och bör dÀrför enligt min mening ej komma till stÄnd.