Arbetet mot hatpredikningar och organisationer som uppmanar till våldsbejakande extremistiska handlingar måste skärpas, skriver Roger Haddad.
I morgon 3 februari debatterar riksdagen åtgärder mot radikalisering och våldbejakande extremism.
Sverige är inte förskonat från extremister, över 300 personer har sedan 2012 rest till Syrien och Irak för att delta i Islamiska statens barbari. Liberalerna medverkade nyligen i en uppgörelse med regeringen kring åtgärder mot terrorresor.
Men vi anser att fler resurser måste till Åklagarmyndigheten om personer som begår eller stöttar terrorism också ska kunna lagföras. Därför vill vi gå längre.
Det måste bli enklare att dra in pass vid misstanke om terroristbrott, straffen måste skärpas. Lika viktigt som tydliga sanktioner är det förebyggande arbetet så att färre barn och ungdomar inte radikaliseras och lockas ner av rekryterare som finns både i Sverige och i utlandet.
Fjolårets terrordåd i Paris visar att det finns krafter utmanar och attackerar liberala värden som frihet och demokrati. De som mördar urskillningslöst som en del av en extremistisk kamp byggd på religiös ideologi.
Människor radikaliseras även i Sverige, vi har ungdomar som rest till Mellanöstern, främst från Göteborg och Örebro, men fler kommuner kan läggas till.
Det senaste uppmärksammade fallet är när österrikisk polis grep en sjuttonårig flicka från Linköping, när hon enligt uppgift var på väg till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten. Radikalisering och extremism är ett hot mot vår trygghet och säkerhet. Vi ska inte acceptera att ensamma gärningsmän radikaliseras framför datorn eller att unga som haft en vardag i Europa med skola och läxor plötsligt begår grova brott i Syrien – eller i Paris. Vi har därför föreslagit åtgärder för att intensifiera det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Ska vi på sikt komma åt radikaliseringen krävs lokala systematiska insatser.
Internet används för att sprida våldsförhärligande budskap. Det är angeläget att bemöta extremismen, men också att sprida positiva motbudskap om demokrati.
Detta kan främjas genom uppdrag till myndigheter, men också genom stöd till organisationer som vill engagera sig. Internet används också för att rekrytera och uppmana ungdomar att begå jihad i terrorismens namn. Det bör utredas om skolans ansvar behöver tydliggöras och det brittiska arbetet bör då studeras. Den prevent duty (”plikt att förhindra”) som Storbritannien infört innebär ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med unga att identifiera ungdomar som löper särskild risk att utsättas för påtryckningar som kan leda till radikalisering och att slå larm om sådana personer identifieras.
Liberalernas landsmöte slog nyligen fast att arbetet mot hatpredikningar och organisationer som uppmanar till våldsbejakande extremistiska handlingar måste skärpas.
För att få organisationsbidrag som finansieras med skattepengar bör vi kräva att man står bakom grundläggande demokratiska principer. Detta finns också med i överenskommelsen mot terrorism. Avhoppare måste kunna få stöd att lämna. Det är avgörande att polisen och säkerhetspolisen har beredskap för att hantera återvändare som misstänks ha begått grova brott utomlands, hittills har ett fall lett till livstidsstraff för terroristbrott i Syrien våren 2013.
Rekryteringen till våldsbejakande organisationer måste upphöra. Varje dag försöker extremisterna vinna ungas värderingar, vi måste sprida kunskap om våldsbejakande islamism och dessa organisationernas övergrepp och ideologi.
Uppdraget skulle kunna tilldelas Forum för levande historia som informerar om nazism och kommunism.
Det behöver också utvecklas metoder för att identifiera organisationer och samfund som inte bör få stöd från det allmänna på grund av att de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar, detta har vi nyligen krävt i en debatt i riksdagen med demokratiministern.
Roger Haddad, riksdagsledamot (L), ledamot av Justitieutskottet Mathias Sundin, riksdagsledamot (L), ledamot av Konstitutionsutskottet