De stora städerna, inklusive Uppsala, ökar i befolkning. Stockholm-Mälarregionen är i dag en enda arbetsmarknadsregion med 30 procent av Sveriges befolkning. Samtidigt är stora delar av Sverige glest befolkade. Hundra av Sveriges 290 kommuner har färre än 12 000 invånare och 15 kommuner har färre än 5 000 invånare.
Det råder en rad obalanser mellan Sveriges större och mindre kommuner, inte minst på bostads-, arbets- och utbildningsmarknaden.
Små glesbygdskommuner skulle i dag inte uppfylla de kriterier på en bärkraftig kommun som ställdes upp redan i början av 1970-talet.
Utvecklingen med allt fler äldre och allt färre i arbetsför ålder förstärker i vissa kommuner problematiken med dagens kommunstruktur. Behovet av vård och omsorg kommer att öka kraftigt, samtidigt som många små kommuner kan få svårt att få resurserna att räcka till följd av ett minskande skatteunderlag. I många fall har kommuner också svårt att rekrytera rätt medarbetare. En undersökning som Akademikerförbundet Jusek har låtit göra visar att en majoritet av de ledande tjänstemännen i Sveriges kommuner har svårt att rekrytera chefer med rätt kompetens.
Skillnaderna är stora mellan kommuner i antalet yrkeskategorier i den kommunala verksamheten.
En genomgång har visat att det fanns i genomsnitt 155 olika befattningar i de minsta kommunerna, medan antalet var i genomsnitt 700 i storstadsregionernas kommuner. Detta påverkar förstås graden av specialisering, vilket i sin tur påverkar likvärdigheten och kommunernas förutsättningar att utföra sina komplexa uppgifter effektivt och ändamålsenligt.
Självklart ska det inte spela någon roll var man bor för möjligheten att ta del av den gemensamma välfärden. Förändras inte kommunstrukturen riskerar likvärdigheten att försämras ytterligare. Exempelvis har Skolverket pekat på att mindre kommuner i mindre utsträckning deltar i olika nationella satsningar för att höja standarden i skolan.
För 40 år sedan avslutades Sveriges senaste reform med kommunsammanslagningar. Sedan dess har mycket hänt. Sverige har blivit medlem i EU och befolkningens geografiska fördelning har förändrats kraftigt.
Tjänstesamhället har etablerats och kunskapskraven har höjts.
Erfarenheter från andra kommunsammanslagningar – inte minst den som nyligen avslutades i Danmark – visar att det blir både bättre samordning och ökad service för medborgarna. En mer effektiv organisation har gjort att resurser kan läggas på välfärd och utveckling i stället för på administration.
Det är välkommet att civilminister Ardalan Shekarabi (S) har aviserat en utredning om kommunernas situation i Sverige med start år 2016 (Dagens Nyheter 21/7). Risken är dock uppenbar att resultatet blir lika urvattnat som tidigare. Förslag till förändringar har utretts flera gånger, men utan att det har gått att komma till skott.
Kommunala särintressen har systematiskt tillåtits gå före förvaltningspolitisk rationalitet och intresset av likvärdighet, god kompetensförsörjning och effektivitet.
Juseks uppfattning att Sverige behöver en kommunreform får stöd av ledande tjänstemän i Sveriges kommuner. I vår undersökning svarar en majoritet att regeringen bör ta initiativ till sammanslagningar. Färre än en tredjedel tycker att dagens kommunstruktur ska bevaras. Det är hög tid att värna allmänintresset – Sverige behöver en reform med sikte på färre och större kommuner. Det är nödvändigt för att klara framtidens utmaningar. Detta måste vara den mycket tydliga beställning till den utredare som regeringen kommer att tillsatta.
Sofia Larsen, ordförande JusekMagnus Hedberg, vd Jusek