Den psykiska ohälsan i samhället ökar. Psykisk ohälsa är i dag den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden och den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden.
Allt fler barn och ungdomar söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin som trots heroiska insatser inte har resurser att hjälpa alla. Den här utvecklingen måste brytas. Därför går nu Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram med en storsatsning på psykisk hälsa. Ännu mer alarmerande är att våra barn blir allt mer drabbade, ett av tio barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykisk ohälsa och nästan dubbelt så många har psykosomatiska besvär. Många barn och unga upplever i dag stress och nedstämdhet och för att inte senare i livet utveckla en svårare psykisk ohälsa är det av stor vikt att de får ett tidigt stöd.
I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar och vi vet att mörkertalet är stort. Fortfarande är psykisk ohälsa förenat med oerhört mycket tabu och skuldbeläggning, något som både försvårar sjukdomarna och tillfrisknandet. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är enligt OECD:s statistik ungefär 70 miljarder kronor om året.
Den psykiska ohälsan blir med detta ett omfattande samhällsproblem, kostsamt inte bara för den enskilde individen utan för hela samhället.
Psykiatrin och det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa har varit och är fortfarande mycket bra i Uppsala län. Men den senaste tiden har vi sett flera oroväckande tendenser och problem. Framförallt har det handlat om att barn och ungdomar inte har fått den hjälp och det stöd de behöver i tid. Svårigheter att rekrytera kompetent personal kombinerat med ökade behov har gjort att köerna har vuxit.
Det finns stora behov av att utveckla vården och förebyggandet av psykisk ohälsa. Men frågan om psykisk ohälsa kan inte bara isoleras till att handla om sjukvårdens ansvar. Om vi ska kunna bryta den utveckling vi ser måste hela samhället och alla olika aktörer samverka. Det måste finnas ett väl utbyggt samarbete mellan primär- och specialistvården samt med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Region Uppsala har därför tillsammans med länets kommuner genomfört en behovsanalys och kommit fram till att vissa målgrupper är särskilt utsatta och i särskilt behov av stöd.
De grupper som kommer att prioriteras är framförallt barn och unga samt personer med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Ytterligare en grupp är de många asylsökande och nyanlända som vilket innebär delvis nya problem och utmaningar för våra verksamheter. Vi kommer att förstärka de insatser vi redan gör för att främja psykisk hälsa.
På regionstyrelsen i dag kommer vi att besluta om förstärkningar med 22 miljoner kronor. Pengarna kommer framförallt att satsas på barn och ungdomar.
Det kan handla om missbruksproblematik och/eller olika former av psykiska funktionsnedsättningar. Vi kommer också att föreslå förstärkningar kring psykisk hälsa på primärvårdsnivå, alltså på vårdcentralerna som är de flesta människors första kontakt med sjukvården.
Särskilda insatser ska också göras för att förebygga det mest tabubelagda och hemskaste av allt, nämligen självmord. De här satsningarna har gjorts möjliga genom regeringens politik där mer resurser har kommit sjukvården till del.
Vi är övertygade om att den enda vägen framåt för sjukvården är ökade resurser och mer personal. Däremot tror vi inte att skattesänkningar och privatiseringar skulle gynna den utveckling vi vill se för vården i Uppsala län.
Börje Wennberg
ordförande regionstyrelsen Region Uppsala (S)
Malena Ranch
vice ordförande regionstyrelsen Region Uppsala (MP)