Nyckelbiotopsrika fastigheter samt biologiskt värdefulla områden i tätortsnära skogar och i ädellövskogar står nu överst på listan när skog ska skyddas och ersättning betalas ut. Så skriver Skogsstyrelsen på sin hemsida om de nya statliga riktlinjerna för skydd av skog.
De bör vara vägledande för Uppsala kommun och markägaren HSB då framtiden för Adolfsbergsskogen i Storvreta ska avgöras.
I december 2014 presenterade Uppsala kommun och HSB ett förslag till detaljplan för ett naturskogsområde på 50 hektar i direkt anslutning till bebyggelsen i norra delen av Storvreta. Avsikten var att bygga cirka 300 villor. Planen beräknades vinna laga kraft i slutet av 2015, varefter exploateringen skulle påbörjas. Redan då var det känt för höga naturvärden och stor betydelse för rekreation och friluftsliv.
I dag, mer än tre år senare, står skogen kvar och tydlig information om den fortsatta planeringen saknas.
Det har med åren blivit allt tydligare att det finns höga naturvärden i området. Dessutom kan det krävas tillstånd och dispens för markavvattning och vattenverksamhet om området ska exploateras. Detta har påpekats av länsstyrelsen, som framhåller att där finns sankmark och mindre vattensamlingar. Uppsala Vatten och Avfall AB har i sitt remissvar bedömt att kostnaderna för va-utbyggnaden kommer att bli mycket höga. Sammantaget kan det alltså ifrågasättas om områdets verkligen är lämpat för bebyggelse.
Under de senaste åren har flera naturinventeringar bekräftat områdets höga naturvärden.
De har gjorts av sakkunniga och frivilliga och har delgetts Uppsala kommun, länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Alla fynd har registrerats i Artportalen vid SLU.
Bland kärlväxter och kryptogamer har 82 signalarter för värdefulla skogsbiotoper registrerats, varav 37 för kalkbarrskog, som är en ansvarsnaturtyp i Uppsala län. Tio fridlysta kärlväxter har hittats, varav fem är orkidéer. Dessutom finns det 29 rödlistade kärlväxter och svampar i området varav tolv är akut hotade, starkt hotade eller sårbara. En finns med på den globala rödlistan. Bland svamparna finns sex ansvarsarter i Uppsala län, flertalet för kalkbarrskog, och två av dem har ett åtgärdsprogram. I området häckar minst sju arter av rödlistade fåglar.
Dessutom har flera olika arter av fladdermöss registrerats. De är skyddade av Artskyddsförordningen och den europeiska konventionen Eurobats.
Slutligen finns det även fridlysta grod- och kräldjur.
Skogsstyrelsen har kommenterat vår naturinventering från 2016 och skriver i ett mejl att den tydligt visar att stora delar av området är en nyckelbiotop och att det finns höga naturvärden där. Då myndigheten inte haft möjlighet att göra fältbesök kan området formellt inte klassas som nyckelbiotop, men samma rättsliga regelverk gäller för höga naturvärden som för nyckelbiotoper. De höga naturvärdena har noterats av myndigheten. Vidare skriver Skogsstyrelsen att möjligheten till någon form av områdesskydd redan finns. Sedan detta gensvar i slutet av 2016 har ytterligare ett 50-tal naturvårdsarter upptäckts, vilket bör stärka områdets biologiska värde ytterligare.
Tidplanen för exploateringen av Adolfsbergsskogen verkar som nämnts osäker, men enligt Svensk byggtjänsts hemsida (2018-03-25) är byggstart preliminärt framflyttad till tredje kvartalet 2019.
Ärendet har dock ännu inte varit aktuellt för beslut om granskning i plan- och byggnadsnämnden.
Hotet mot detta värdefulla naturområde finns således kvar. Därför anser vi att frågan om ett områdesskydd för Adolfsbergsskogen, utifrån dess höga naturvärden och betydelse som tätortsnära skog, ska utredas av berörda myndigheter.
Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens dokument Nationell strategi för formellt skydd av skog (reviderad 2017) är ett verktyg för kommuner, länsstyrelser och markägare med flera vid prioriteringen av skogsområden som ska ha formellt skydd, till exempel i form av naturvårdsavtal. Där betonas vikten av att bevara tätortsnära skogar, att den tätortsnära naturen är av största betydelse för vardagsfriluftslivet och att sådana områden bör skyddas och förvaltas med stor hänsyn till friluftslivet.
I målbilden ingår även områden med höga sociala värden i fråga om äldre skogar som ofta besöks för rekreation. Kalkbarrskog är ytterligare ett exempel på en typ av skog som bör lyftas fram.
Det är helt klart att Adolfsbergsskogen uppfyller dokumentets kriterier för skogar med höga bevarandevärden som ska skyddas.
Den är tätortsnära, består till största delen av äldre naturskog och är dessutom en kalkbarrskog, något som bevisas av en stor andel av de signalarter som finns där. Slutligen används den flitigt för rekreation och friluftsliv.
Naturvårdsavtal är ett exempel på biotopskydd som kan vara aktuellt för området. Ett sådant avtal tecknas av markägaren och länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen för en viss tidsperiod. Det medför flera fördelar; under avtalstiden kan markägaren få ekonomisk ersättning samtidigt som de höga naturvärdena och de sociala värdena bevaras. Dessutom kan Adolfsbergsskogens framtid diskuteras med utgångspunkt i de höga bevarandevärdena och frågan om ersättningsmark till markägaren tas upp.
Ett skydd av området ska också ses i som en del i arbetet med att uppfylla de nationella miljömålen för bevarandet av den biologiska mångfalden.
I riksdagens definition av miljömålet för ett rikt växt- och djurliv nämns bland annat att arternas livsmiljöer och ekosystem ska värnas och att människor, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd, ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald.
Håkan Aronsson, Margareta Ericsson, Patrick FritzsonArbetsgruppen Rädda Storvretaskogenwww.storvretaskogenifara.se