Svensk matpotential

Svensk livsmedelsproduktion har i grunden goda tillväxtmöjligheter, men det behövs en livsmedelsstrategi, skriver Helena Jonsson.

Mindre antibiotika. Sveriges djurskydd och miljöhänsyn är mervärden att ta med i beräkningen, skriver Helena Jonsson.

Mindre antibiotika. Sveriges djurskydd och miljöhänsyn är mervärden att ta med i beräkningen, skriver Helena Jonsson.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

DEBATT2014-12-16 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så här inför julen är maten i fokus. Allt fler undersökningar visar att många konsumenter vill köpa närproducerad och inhemsk mat. Svensk livsmedelsproduktion har i grunden stor potential och mycket goda tillväxtmöjligheter, inte minst eftersom den globala efterfrågan på mat ökar i takt med att jordens befolkning växer.

Kan vi öka livsmedelsproduktionen kan vi även skapa sysselsättning och ökad tillväxt, inte bara på landsbygden utan i hela landet.

Det är också viktigt att våra politiker ser livsmedelsproduktionen som strategiskt viktig.

De senaste decennierna har importen av livsmedel ökat mycket snabbare än exporten och den svenska produktionen har stagnerat. För att kunna vända den här utvecklingen behöver hela lantbrukssektorn – jordbruket, livsmedelsindustrin, handeln, konsumenter, forskare, rådgivare, politiker och myndigheter – tänka nytt och fokusera på åtgärder som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. För det handlar inte bara om möjligheterna att producera bra mat, det handlar också om tusentals arbetstillfällen runt om i landet.

Regeringsförklaringen som statsministern läste upp i riksdagen i början av oktober innehöll en viktig signal om detta centrala arbete. Där står att: ”En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja ökad svensk och ekologisk matkonsumtion”.

LRF anser att en nationell livsmedelsstrategi är nödvändig om utvecklingen inom den svenska livsmedelsproduktionen ska kunna vända.

Livsmedelsområdet behöver, på samma sätt som skogsnäringen, en inriktning som baseras på en tillväxt inom produktionen. Denna målsättning ska sedan självfallet balanseras mot andra viktiga samhälleliga mål på exempelvis miljöområdet. Med en sådan samhällelig viljeinriktning på plats kan olika myndigheters instruktioner kompletteras och alla aktörer i livsmedelskedjan får något väsentligt att förhålla sig till.

Att jordbruks- och landsbygdsfrågorna inom regeringskansliet flyttats till Näringsdepartementet borde, som LRF ser det, innebära att livsmedelssektorn kommer att ha samma status som andra konkurrensutsatta näringar i Sverige och att konkurrenskraftsfrågorna får en mer central roll. I förlängningen är det också bra om den ständigt omdebatterade jordbrukspolitiken inte är det första många tänker på när villkoren kring jordbruk och livsmedelsproduktion diskuteras.

Men med en ansvarig svensk kommissionär för handelsfrågor på EU-nivå borde den synen kunna ändras.

Just nu jobbar en statlig utredning om jordbrukets och trädgårdsnäringens konkurrensvillkor med sitt slutbetänkande. Det är uppenbart att förslagen från denna utredning kommer att vara ett viktigt underlag när en nationell livsmedelsstrategi tas fram. Det är nödvändigt att utredningen presenterar heltäckande förslag och tänker nytt i många avseenden. LRF ser exempelvis att den ordning vi haft på livsmedelsområdet, med fri import samtidigt som svensk produktion varit fortsatt reglerad med nationella regelverk, inte har varit en lyckad kombination för den svenska livsmedelsproduktionen.

Sverige har tappat stora marknadsandelar och detta måste vi ändra på, men utan att djurskydd och miljöhänsyn försämras. Våra bönder producerar mat med höga regler vad gäller hänsyn till djur och miljö. Våra djur är bland de friskaste i EU, vilket lett till att Sverige har en internationellt sett mycket låg användning av antibiotika.

Konklusionen blir att marknaden i praktiken måste ta ett större ansvar för mervärdena i svensk produktion.

Det är inte rimligt att dessa viktiga mervärden i en marknadsekonomi i alla lägen skall garanteras av lagstiftaren. I synnerhet inte om reglerna mellan länder skiljer sig åt på den gemensamma marknaden inom EU.

Livsmedelsproduktion är en framtidsbransch för Sverige. Nu hoppas vi att konkurrenskraftsutredningen kommer fram till konkreta förslag som kan innebära förbättrade möjligheter att producera bra mat och skapa nya arbetstillfällen i hela landet. Sveriges lantbrukare har viljan och förutsättningarna att få fart på svensk livsmedelsproduktionen, bara vi får rimliga förutsättningar.

Helena Jonsson

förbundsordförande LRF

Livsmedel

Läs mer om