Granskningskommittén för EU:s cancerplan i Sverige.
Bakre raden från vänster: Liselotte Schäfer Elinder, Peter Allebeck, Alexander Höglund, Anders Printz, Joakim Dillner.
Främre raden från vänster: Margareta Haag, Charlotta Dabrosin, Gunvor G Ericson, Gunilla Gunnarson.
När EU lanserade sin cancerplan 2021 – Europe’s Beating Cancer Plan – var målen tydliga: färre cancerfall, färre dödsfall och bättre livskvalitet för alla som drabbas inom EU. Flera delmål ska vara uppfyllda redan 2025, men i Sverige kom arbetet igång sent och det har varit förvånansvärt tyst om både insatser och ambitioner.
Vi, en oberoende granskningskommitté tillsatt av Cancerfonden, har analyserat hur Sverige ligger till – och funnit både goda initiativ och tydliga brister. Det märks inte minst i Uppsala.
Om Sverige ska leva upp till EU:s ambitioner krävs tydligt politiskt ledarskap. Framför allt inom tre områden, som vi lyfter i vår nyligen publicerade rapport EU:s cancerplan – Sveriges måluppfyllelse:
1. Ojämlik tillgång till livräddande vaccin
Skillnaderna i tillgång till HPV-vaccin – som skyddar mot bland annat livmoderhalscancer – är stora. Samma mönster gäller hepatit B-vaccin mot levercancer. Barnvaccinationsprogrammet ger ett gott grundskydd, men insatser för unga vuxna och riskgrupper brister. Uppsala ligger fortsatt långt under målet på 70 procent för catch up-HPV-vaccinering till unga kvinnor – den nivå som krävs för att kunna utrota livmoderhalscancer. Skillnaderna mellan kommunerna i regionen är också påtagliga.
Samtidigt erbjuder Uppsala – som en av få regioner – hepatit B-vaccin till alla riskgrupper enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det är positivt, men visar också hur ojämlik tillgången blir när det avgörs av var i landet man bor.
2. Skillnader i screening riskerar liv
Problematiken tydliggörs även i de nationella screeningprogrammen för bröst-, livmoderhals- och tjock- och ändtarmscancer, där deltagandet varierar kraftigt mellan och inom regioner. I Uppsala deltar 82 procent i bröstcancerscreening, 69 procent i screening för livmoderhalscancer och 60 procent i screening för tjock- och ändtarmscancer. Det är något över rikssnittet för bröstcancer, men under för de andra två. Skillnaderna inom regionen är också stora – det skiljer 22 procentenheter mellan kommunen med högst och lägst deltagande i bröstcancerscreening.
Sverige är ett av få länder inom EU där ett så pass stort ansvar för hälso- och sjukvården är delegerat till 21 olika regioner. Resultatet blir ett fragmenterat system, där deltagandet i screeningprogrammen och tillgången till livräddande vaccin avgörs av var i landet du bor.
3. Övervikt och obesitas
En växande utmaning i Sverige är övervikt och obesitas. Hela 13 cancerformer kan kopplas till detta. I Uppsala har andelen med obesitas ökat från 13 till 19 procent mellan 2004 och 2024. På riksnivå har siffran stigit från 11 till 18 procent under samma period. I EU:s cancerplan föreslås konkreta åtgärder för att minska övervikt och främja hälsosamma matvanor – som differentierad moms och striktare regler för marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn. Men många av dessa förslag saknas i svensk politik.
Om Sverige vill bli ett föregångsland inom cancerprevention måste regeringen ta ledningen. EU:s plan visar vägen – men det krävs att socialminister Jakob Forssmed och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson tar gemensamt ansvar för att driva utvecklingen vidare.
Vi föreslår därför:
- Att staten tar ett tydligare ansvar för finansiering och styrning av livräddande vaccin mot HPV och hepatit B – så att tillgången blir jämlik över hela landet. Sverige bör också införa ett könsneutralt täckningsmål för HPV-vaccination i linje med WHO:s mål om att eliminera livmoderhalscancer.
- Att staten tar ett samlat ansvar för de nationella screeningprogrammen för tidig upptäckt av bröst-, livmoderhals, samt tjock- och ändtarmscancer. Det skulle säkra en mer jämlik tillgång oavsett bostadsort.
- Att en nationell handlingsplan för att förebygga obesitas hos barn och vuxna antas. Sverige bör också införa exempelvis differentierade momssatser som gör näringsrik mat billigare samt striktare regler för marknadsföring av ohälsosamma livsmedel.
Granskningskommittén för EU:s cancerplan i Sverige:
Anders Printz, ordförande för granskningskommittén, konsult, jurist och utredare
Peter Allebeck, professor i socialmedicin, Karolinska institutet
Charlotta Dabrosin, professor i onkologi, Linköpings universitet
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet
Gunvor G Ericson, sjuksköterska, tidigare riksdagsledamot (MP) och statssekreterare
Gunilla Gunnarsson, onkolog, tidigare nationell cancersamordnare
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Alexander Höglund, student, tidigare regionråd i Östergötland (L)
Liselotte Schäfer Elinder, adjungerad professor i folkhälsovetenskap, Karolinska institutet