De senaste 30 åren har nyliberalismen dominerat det ekonomisk-politiska tänkandet i stora delar av världen. Det betyder enkelt uttryckt att gemensamma intressen och politiska hänsyn har fått stå tillbaka för marknadskrafter och ”laissez-faire”. Resultatet har blivit finanskriser, ökade påfrestningar på miljö och klimat, hög arbetslöshet, växande klyftor samt en god grogrund för främlingsfientliga, populistiska rörelser. Men resultatet har också blivit en snabb globalisering, en lång period av hög tillväxt och att 100-tals miljoner människor lyfts ur fattigdom.
En konsekvens av utvecklingen är att marknad och politik eller – annorlunda uttryckt – kapitalism och demokrati har hamnat i obalans. På senare år – förmodligen som en följd av den stora finanskrisen – kan vi se att viktiga motkrafter har satts i rörelse.
Ledande ekonomer och tongivande ekonomiska organisationerna som IMF och OECD har börjat driva frågor om fördelning och en hållbar utveckling, ledorden är ”inclusive and sustainable growth”. Vi ser också att kraven på politiskt ledarskap och samarbete mellan nationerna växer. Både OECD och IMF varnar för följderna av alltför låga offentliga investeringar, växande klyftor, för mycket åtstramning och att privat konsumtion favoriseras på bekostnad av gemensamma nyttigheter. Värdet av skatter och offentliga åtaganden erkänns.
När statsministern i höstas satte samman sin regering ville han ha någon som hade fokus på det långa perspektivet och en helhetssyn på de politiska utmaningarna. Det blev jag som fick uppdraget och jag har de senaste månaderna lagt grunden för ett arbete som ska generera idéer till stöd för regeringens framtida arbete med de ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som vårt land står inför.
Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. En annan global ödesfråga är fördelningen av inkomster och förmögenheter. Detta är inte längre en vänsteråsikt utan delas av World Economic Forum i den enkät som gjordes inför årets Davos-möte.
Vi har de kunskaper som behövs för en inkluderande och hållbar utveckling. Nu återstår tillämpningen – genomförandet. Varken omställningen till ett koldioxidfritt samhälle 2050 eller en mer rättvis fördelning behöver minska näringslivets konkurrenskraft. Tvärtom, OECD visar i sin färska rapport ”Trends in income inequality and its inpact on economic growth” att en mer jämlik fördelning leder ökad tillväxt. Och rapporten ”Better growth, better climate” från New Climate Economy under ledning av Nicholas Stern visar på de stora kostnader som uppstår om vi är passiva och låter klimatuppvärmningen fortsätta. Näringslivet efterlyser också tydligare, bättre och mer långsiktiga spelregler som styr mot hållbarhet.
Få länder torde ha bättre förutsättningar än Sverige för att kunna lägga sig i framkant i av politikutvecklingen.
Sverige och övriga Norden kan spela en viktig roll genom att visa andra hur man kan genomföra en grön omställning, skapa nya jobb och rättvis fördelning och ett mer jämställt och demokratiskt samhälle.
Det behövs en politik som både kan styra mot hållbarhet och samspela med marknadskrafterna. Bryggan mellan samhällets behov och företagens möjligheter är regelsystemen, offentliga resurser samt ledarskap i form av strategisk planering och genomförande. En politik för en grön omställning stimulerar innovationer, teknik – och produktutveckling kan utgöra basen för exportframgångar och nya jobb. Detta är en viktig del av den nya berättelse som är under framväxt.
Regeringen inleder nu sitt arbete med framtidsanalys och idéutveckling för att ge svar på dessa många gånger svåra frågor. Arbetet leds av ett Framtidsråd, med Statsministern, mig själv och ytterligare fem statsråd.
En viktig uppgift för oss är att skapa de horisontella processer som behövs i regeringskansliet för att vi ska kunna utforma svaren på framtidsutmaningarna.
Vi har också utsett tre fristående grupper för analys och idéer till en ny politik. De rör Arbetet i framtiden, Grön omställning, och Global Samverkan. Grupperna ska arbeta självständigt utifrån sina uppdrag under ledning av varsina två ordföranden och rymma experter från akademin, näringslivet och civilsamhället. Alla grupperna ska ha ett långsiktigt perspektiv men formulera förslag till åtgärder som kan inledas under mandatperioden. Till stöd för detta arbete bygger vi upp ett Framtidskansli inom Statsrådsberedningen. Sambanden mellan grupperna blir viktiga: Miljö, ekonomi, kultur och välfärd måste ses som en sammanhängande helhet om Sverige ska bli en hållbar välfärdsstat.
För det globala samarbetet skapas nu en ny ram genom FN:s nya utvecklingsmål, ”Sustainable Development Goals" (SDG). Genomförandet av dessa kommer att ställa nya krav både på vårt sätt att arbeta med politik här hemma och på vår samverkan med omvärlden.
En innovativ arbetsprocess behöver bygga på öppenhet, nyfikenhet och lyhördhet. Det betyder ett processinriktat arbetssätt och en strävan att hitta långsiktiga lösningar på tvärs över alla departements- och andra gränser. Framtidsarbetet ska präglas av dialog med omvärlden – det finns en stor rikedom av idéer och initiativ både runt om i Sverige och världen som kan ge nya infallsvinklar för vår policyutveckling. Vi räknar med att ha en nära dialog med civilsamhälle och näringsliv i detta arbete.
Vårt land ska vara en ledande och inspirerande kraft i världen. Vi kan gå före i omställningen till ett samhälle som präglas av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. När vi gör det kommer vi inte bara att bidra till en bättre värld, vi kommer också att förbättra våra egna förutsättningar att behålla och utveckla vår egen välfärd och trygghet.
Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete