Som förtroendevald anser jag det som min uppgift och plikt att våga se de utmaningar och problem som vårt samhälle har eller står inför. Oavsett vilken typ av fråga som det handlar om. Att vända bort blicken hjälper ingen utan är bara fegt, och framför allt så bidrar det inte till att förbättra vår välfärd. Vi har alla ett ansvar att bidra till en konstruktiv och givande debatt i Sverige. Åsiktskorridoren måste bli bredare, inte smalare i landet lagom.
Arvo Hänni (UNT Debatt 24/2) har helt missförstått mitt engagemang i frågan, och inte heller bemöter han mina förslag på lösningar på ett konstruktivt sätt. Jag har aldrig föreslagit några ändringar kopplat till hur vi i Sverige försöker bidra till att sjukskrivna kan rehabiliteras och åter bli friska.
I Sverige i dag har vi stora utmaningar med den ohälsa och de allvarliga sjukdomar som uppstår på grund av fetma och övervikt. Nära hälften av alla svenskar har övervikt eller fetma och mellan 2004 och 2013 har andelen personer med fetma ökat från 11 till 14 procent.
Den exakta samhällsekonomiska kostnaden för fetma och övervikt är svår att beräkna, men allt från 16 till 35 miljarder kronor är summor som har figurerat i de källor som jag har tagit del av.
För den enskilde individen med kraftig övervikt eller fetma är vardagen ofta jobbig och svår, även de mest enkla sysslor och aktiviteter blir jobbiga att utföra. Många kan inte ta del av samhällslivet på ett bra och fullgott sätt.
Den socioekonomiska aspekten i denna fråga är betydande. Det är stora skillnader i folkhälsa mellan människor med olika utbildningsnivåer, löner, samhällsbakgrund och människor i staden och på landet. Helt klart så är övervikt och fetma ett folkhälsoproblem som måste tas på största allvar.
Framförallt måste de preventiva åtgärderna kraftigt öka. Vi måste arbeta förebyggande på alla plan i samhället.
Barn och ungdomstiden påverkar oss väldigt mycket. Fokus bör därför vara på våra barn och unga. Följande förslag är relativt enkla att genomföra och skulle förmodligen snabbt bidra till att många får betydligt friskare liv än i dag:
1. Mer fysisk aktivitet på skolschemat. Det ska inte vara en klassfråga hur mycket barnen rör på sig
2. Svenska skolor ska inkludera hälsopedagoger i skolhälsovården och metodiskt uppmuntra våra unga att motionera mer, äta klokt, sova bättre etcetera.
3. Svenska skolor ska servera nyttig och näringsriktig mat med minimalt med socker och sockerliknande tillsatser.
4. Samhället bör uppmuntra hälsofrämjande kost och hårdare skatta produkter som bevisligen påverkar hälsan negativt. Det kan göras genom att bland annat momsen på frukt och grönt kraftigt sänks, samtidigt som vi inför punktskatter på produkter som innehåller mycket socker såsom läsk och godis. Professor och fetmaexperten Claude Marcus, Karolinska Institutet, förordar detta kraftigt och lyfter fram Frankrike och Finland som goda exempel. Även Berkeley, Kalifornien, har gått den vägen.
Våra resurser är begränsade, så om av inget annat skäl kan en liknande reform finansiera alla förebyggande insatser kopplade till barn och unga som vägleder mot friskare liv.
5. Stöttning, uppmuntran och hjälp till de människor som lider av övervikt och fetma. De ska erbjudas vägar mot ett friskare liv genom till exempel träning på recept från läkare och coachning mot en hälsosammare kosthållning. Även detta kan finansieras, krona för krona, med olika former av sockerskatt.
Jag har länge varit engagerad i folkhälsofrågor och vill bidra till att människor får så långa och friska liv som möjligt. Politiker har ett stort ansvar att våga debattera vägar framåt som leder mot att fler får just långa och friskare liv.
Jag ser inte ner på mina medmänniskor som på olika sätt kämpar för att få friskare liv bara för att jag beskriver verkligheten och kommer med konstruktiva förslag framåt.
Det är respektlöst och ohälsosamt att sätta negativa etiketter på åsiktsföreträdare som vill bidra till friskare liv. Bara utvecklingen av diabetes talar sitt tydliga språk. Vi kan göra positiva vägval och jag vill att vi tar de vägarna. Och med ett generöst förebyggande friskvårdsarbete är jag säker på att vi vänder trenden och att fler får långa och friskare liv. Lite regelbunden fysisk aktivitet bidrar i snitt till över 20 procent bättre studieresultat. Bara det talar för förslagen ovan.
Stefan Hanna
kommunalråd Centerpartiet i Uppsala