År 2017 är stadsodlingens år i Uppsala. Uppsala Kommun satsar stort på att stadsodling ska bli en större trend bland medborgarna. För att bygga vidare på visionen om en hållbar kommunutveckling krävs det större initiativ från stadens invånare.
I framtiden måste vi odla mer i städer. Kommunens satsning på odling har konkretiserats med bidrag på 500 000 kronor till de föreningar och kommunala verksamheter som ansöker. Med denna knuff i rätt riktning hoppas kommunen på att fler uppsalabor får upp ögonen för stadsodling.
Ställ dig själv frågan: Hur vill du att den framtida staden ska se ut? Är det de flygtransporterade besprutade matvarorna eller den närproducerade medvetna odlingen som är mest hälsosam? För de flesta är det en självklarhet att äta råvaror fria från bekämpningsmedel, och det är dessutom billigare.
Stadsodling är inte bara ekonomiskt och klimatsmart genom att de minskar på utgifter och koldioxidutsläpp, studier från University of California har dessutom visat att det stärker samhället ur ett socialt perspektiv. Genom att skapa aktiviteter för människor att samlas ökar känslan av gemenskap i staden.
Människor med sämre ekonomisk ställning får en chans till en bättre levnadsstandard genom socialt arbete och ökad livsmedelstillgång. Det har även visats vara effektivt ur integrationsperspektiv då människor med olika bakgrunder och sociala klasser möts och odlar tillsammans. Det framtida samhällets livsmedelsförsörjning är lokal, tillgänglig och lärorik.
I dag består stora gröna ytor i staden mestadels av gräsmattor med låg artrikedom, visar studier från Sveriges Lantbruksuniversitet. Genom att odla upp dessa ytor med grönsaker, kryddor eller ätbara blommor kan man bidra med en större biologisk mångfald i staden. Denna typ av markanvändning innebär också att den visuella upplevelsen av staden förändras. Gräsmattans enkelhet byts ut till en alternativ födokälla med mer färg och mönster.
Skepsis kan lätt uppstå vid tanken att odla upp ytor i en stadsmiljö full med avgaser, och försörja sig med det som har producerat. För att säkerställa att plantorna är ätbara kan man ta regelbundna prover och därmed kontrollera halter av olika ämnen.
Om vi ser tillbaka på historien har stadsodling varit en del av samhällsstrukturen och bidragit till befolkningens försörjning. Odling på bakgårdar, skolgårdar och vårdinrättningar var en naturlig del av vardagen. Därför är det en självklarhet att det även i dag vore möjligt odla i staden, utan att bostadsbygget hämmas.
Den visionära staden har fört med sig framgångsrika alternativa odlingsmöjligheter som takodling, vertikal odling, odling längs gångstråk och fri odling i stadsmiljöer, så kallad guerilla gardening. För att vi ska uppnå visionen om en hållbar stad och kunna nå ett självförsörjande stadie är det av stor betydelse att använda all tillgänglig mark till odling.
För kommande generationer av medvetna medborgare är det viktigt att vi i dag ställer om och agerar för att utveckla stadens funktion. Med utbildning i ett tidigt stadie kan vi inspirera barn genom att lära dem om hur naturen och stadens samspelar. Införandet av skolgårdsodling bär flera fördelar med sig. Genom att barnen interagerar med växter ökar deras kunskap kring matproduktion, och de får en stärkt koppling till miljön de vistas i.
Vi uppsalabor måste vara med och påverka vid stadplaneringsprocessens start. Vi har rätt att begära fler människovänliga grönytor i staden. Kommunen har som ansvar att informera och inspirera, men det största ansvaret ligger hos oss medborgare. Det är vi som måste driva på dessa frågor och själva börja ta initiativ.
Sätt därför igång med odlandet, ta en spade och börja gräva. Färga den mörkmulliga jorden med ljusa frön och vänta in naturens krafter som förvandlar dem till plantor. Om inte för framtida generationers skull, så gör åtminstone dig själv en ekonomisk och hälsosam tjänst.
Chero Eliassi
Landskapsarkitektstudent