Använd politikerveckan i Almedalen för att prata om antibiotikaresistens, men stanna inte vid allmänna skräckskildringar, krav på mer stöd från staten för att ta fram nya antibiotika eller minska förskrivningen av antibiotika. Sverige har tagit flera steg i rätt riktning för att rädda antibiotika från total resistens, men det räcker inte. Nästa steg är att vidareutbilda vårdpersonal i hur man bygger upp motståndskraften mot infektioner och andra förebyggande åtgärder utöver bättre handhygien. Härigenom kan vi bygga upp en starkare motståndskraft hos befolkningen och förhindra smitta och sjukdom.
Bakterier som blir resistenta mot antibiotika är ett globalt problem. I media berättas skräckhistorier om hur vi riskerar att kastas tillbaka till en sjukvård som påminner om den före upptäckten av penicillinet. Låt oss inte stanna kvar i denna rädsla under årets Almedalsvecka. Låt oss inte heller bara prata om allt gott som redan gjorts i Sverige. Det är hög tid för våra politiker att ta nästa steg i kampen mot antibiotikaresistens. Vi uppmanar därför seminariedeltagare, diskussionsledare och arrangörer att blicka framåt och överväga andra, mer direkta alternativ!
Det finns mycket kvar att göra, även i Sverige som ligger långt fram i världen när det gäller kampen mot antibiotikaresistens. Det behövs upplysning och utbildning. Trots att sjuksköterskor och läkare i Sverige är välutbildade finns det kunskapsluckor. Genom kontakter med vårdsverige har vi kunnat konstatera att det i dagsläget saknas kunskap om åtgärder som syftar till att bygga upp människors motståndskraft mot infektioner som kräver antibiotika. Det beror sannolikt på att detta alternativ inte ingår i läkarutbildningen. Det talas inte mycket om förebyggande åtgärder, trots att det sannolikt är ett av de effektivaste verktygen i kampen mot antibiotikaresistens. Därför är vi övertygade om att vidareutbildning av den svenska vårdpersonalen är nödvändig för att kunna fortsätta arbetet med att minska antibiotikaresistensproblemet. Att konkretisera vilken vidareutbildning som behövs i Sverige är något som Almedalsdiskussionerna borde kunna lyckas med.
Förebyggande åtgärder borde vara en central del i arbetet med att förhindra ökad spridning av antibiotikaresistens. Det handlar framför allt om att minska risken att drabbas av sjukdom överhuvudtaget. Exempel på sådana åtgärder är intag av enkla kosttillskott, såsom D-vitamin, zink och probiotika som stärker immunförsvaret och för vilka det finns evidens för att de minskar antibiotikaanvändningen genom att immunförsvaret stärks. Andra exempel är förbättrad hygien vid operationer och användning av katetrar och andra medicintekniska produkter. Dessa åtgärder blir allt viktigare när antibiotika inte längre fungerar som infektionshämmare. Vi måste minimera risken att drabbas av infektioner eller se till att vi, om vi faktiskt drabbas, har motståndskraft så att kroppens eget försvar övervinner infektionen.
Antibiotikaresistens orsakas framför allt av överanvändning av antibiotika och kan alltså förebyggas genom mer restriktiv användning. För att förhindra att bakterier blir resistenta måste förbrukningen av antibiotika minska. Sverige är ett av få länder som tagit uppgiften på allvar. Svenska läkare är allt mer återhållsamma med att skriva ut antibiotika, samtidigt som allmänheten till viss del informeras om problemets magnitud. Men bara för att Sverige är ett föregångsland betyder inte det att vi kan känna oss lugna. Vi lever i en global värld och bakterier känner inga gränser.
Vi måste bli ännu bättre på att förebygga. Det kan vi bli genom än kunnigare vårdpersonal som rekommenderar och vidtar förebyggande åtgärder. Använd därför det fantastiska öppna diskussionslandskapet under Almedalsveckan! Konkretisera hur vi ska tackla en mycket viktig fråga för vårt välbefinnande! Kämpa för att vår goda utveckling inom hälso- och sjukvård ska fortsätta! Det är dags att vi tar nästa steg i kampen mot antibiotikaresistens.
Peter Rothschild
Koncernchef BioGaia