Det lackar mot jul och på många julbord runt om i landet är julskinkan kronan på verket. Att äta eller inte äta kött är ett individuellt val, men gemensamt måste vi se till att det blir ett stopp för djurens lidande och att klimatet inte tar smällen för det som hamnar på våra tallrikar.
I dag transporteras över en miljard djur inom EU varje år. 28 miljoner av de individerna är grisar. Enbart i Sverige slaktas 2,5 miljoner grisar varje år.
Jag har talat med företrädare för flera svenska organisationer som värnar om djuren. Deras skildringar av förhållandena för djur i transport vittnar om en vedervärdig situation. En granskning från Jordbruksverket visade att djurtransporterna i Sverige hade brister i mer än hälften av fallen. På många håll i Europa ser det ännu värre ut. Varken EU-kommissionen eller många av medlemsstaterna har gjort tillräckligt för att garantera att reglerna för djurskydd i efterföljs.
Vi gröna i Europaparlamentets har kämpat i tre decennier för att stärka djurskyddslagarna under transport av djur. Jag är medlem i den parlamentariska kommitté som nu äntligen fått i uppdrag att granska och styra upp situationen.
Att driva småskalig och hållbar djuruppfödning i dag är inte lätt, eftersom lönsamheten är så svår att få till. Det vittnar många svenska bönder om, som trots utmaningarna gör ett bra jobb, och vill fortsätta kunna göra ett bra jobb. Men möjligheterna till gårdsnära slakt är begränsade och det blir ofta alldeles för dyrt för att löna sig, särskilt i konkurrens med resten av Europa, där kraven på djurskydd ofta är lägre.
I dag är processen från djuruppfödning till slakt, paketering, försäljning, och tallrik alldeles för lång i Europa. Foder transporteras över hela världen, till djur som hålls i alltför små utrymmen. I Europa hålls många djur inomhus och ser nästan aldrig dagsljus. De skeppas runt via flera mellanhänder och slutligen till slakt, utan tanke på att de är kännande varelser. För att sjukdomar inte ska spridas vid den här typen av industriell djurhållning används antibiotika i preventivt syfte. Detta är en bidragande faktor till att multiresistenta bakterier nu utgör ett hot mot hela vårt sjukvårdssystem.
Detta måste få ett slut.
I stället för att levande djur transporteras kors och tvär över kontinenten för avel och slakt vill vi gröna att slakten ska ske så gårdsnära som möjligt.
Det går att ställa om till närproducerad, lokal och mer småskalig produktion. Men då krävs ett mycket större stöd än i dag. Detta är också ett viktigt verktyg för att främja produktionen av svenskt kött, som redan nu har ett lägre klimatavtryck än det globala genomsnittet.
Ingen ska tjäna pengar på djurens lidande. Därför kämpar jag för kortare transporter med tydliga tidsgränser, striktare kontroller och tuffare sanktioner mot undermåliga aktörer. De lagar och regler som finns måste efterföljas i alla länder.
I dag står djuruppfödning- och mejerisektorn gemensamt för en sjättedel av EU:s totala växthusgasutsläpp.
För att klara klimatmålen måste vi tänka om. Europa måste bli mer självförsörjande. Vi ska inte förlita oss på insatsvaror utifrån – däribland djurfoder. I stället måste vi ha egna proteinkällor utöver köttet som målsättning i Sverige och Europa. Detta är centralt både för oss och djuren.
Vi behöver ett jordbrukspolitik som gör det lönsamt att minska vår klimatpåverkan och kortare och bättre djurtransporter för att det ska bli enkelt att välja rätt. Det betyder hållbar, närodlad och mer miljövänlig julmat för alla.