På onsdag väntas EU ta ett steg framåt i kampen mot skattefusk och aggressiv skatteplanering. Av allt att döma säger Europaparlamentet då ja till nya krav på att varje EU-land ska upprätta register över de verkliga ägarna bakom företag och stiftelser. Ingen ska kunna dölja skattetrixande bakom anonyma fasader. Detta positiva steg måste nu snabbt följas av flera. Det finns massor kvar att göra på området.
De nya registerkraven – som är en del i det uppdaterade regelverket mot penningtvätt – kan göra stor skillnad. Registren över verkliga ägare, ”beneficial owners”, ska vara tillgängliga för alla som har ett legitimt intresse. Även journalister, organisationer och engagerade medborgare ska kunna få tillgång till central information.
Jag hade gärna sett en ännu högre grad av transparens, men konstaterar att detta ändå är ett bra steg åt rätt håll. Med registren blir det klart svårare att dölja oegentligheter – såsom skattefusk, penningtvätt och korruption bakom anonyma företags- eller stiftelsekonstruktioner. Ljusskygga personer med tvivelaktiga uppsåt får ett betydligt snävare manöverutrymme.
Med denna reform på plats är det viktigt att omgående gå vidare. EU-agendan mot skattefusk och aggressiv skatteplanering har under de senaste två åren varit relativt stark. Det måste den fortsätta att vara även framöver. ”Luxleaks” och ”Swissleaks” har fäst uppmärksamhet på hur omfattande problemen faktiskt är. En ofta citerad bedömning talar om att skatteintäkter på totalt cirka 9 500 miljarder kronor per år försvinner inom EU-länderna på grund av skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Det är en jättesumma som beslutsamt måste pressas ner.
Skattesvinnet är mycket negativt för de offentliga finanserna och för välfärden. Dessutom är fusk och aggressiv skatteplanering ett stort problem när det gäller konkurrensen på marknaden. Företag som gör rätt för sig tvingas konkurrera med företag som inte gör det. I värsta fall slås de schyssta företagen ut. Det skapar en helt felaktig dynamik.
Under det närmaste halvåret anser jag att åtminstone tre saker behöver göras:
EU-länderna måste informera bättre om skattebeslut.
EU-kommissionen har lagt ett förslag om automatiskt informationsutbyte mellan EU-länderna om skattebesked för gränsöverskridande företag. Förslaget bör justeras något, men är i grunden bra. Sådana regler skulle försvåra typiska ”Luxleaks”-upplägg: att företag ges möjlighet att via förhandsbesked och avancerad skatteplanering betala extremt låg skatt. Uppläggen måste bort. Det är orimligt att vissa företag kan agera skattefrälse.
Fler företag måste bli transparenta i skatteredovisningen.
Med krav på land-för-land-rapportering blir gränsöverskridande företag skyldiga att redovisa sina affärer för varje land där de verkar. Detta gäller särskilt skatter och andra betalningar till regeringarna. Sådana krav – som gör det svårare att dölja oegentligheter i skattehanteringen har beslutats och är på väg att införas för banker samt företag i olje-, gas-, gruv- och skogsbranschen. Nu behöver kraven utvidgas till att gälla alla branscher. Mer transparens skulle ge mindre fusk och en dämpning av den aggressiva skatteplaneringen. Detta bör genomföras inom den pågående revideringen av direktivet om aktieägares rättigheter.
EU-koden för företagsbeskattning måste vässas till.
Den existerande ”Code of Conduct on Business Taxation” har inte hängt med, utan har tappat greppet om vissa av de nyaste och mest sofistikerade formerna av aggressiv skatteplanering. Kryphålen måste täppas till i en rejäl modernisering. Därtill bör den grupp som arbetar med koden ges tydligare befogenheter. EU-kommissionen kommer snart med ett initiativ kring detta. Det är viktigt att initiativet blir ambitiöst och att EU-länderna hänger på.
EU-insatserna mot skattefusk och aggressiv skatteplanering måste kraftfullt drivas vidare. Det finns alldeles för mycket att förlora på att tappa takten.
Olle Ludvigsson, Europaparlamentariker (S)