Arbetslösheten i Sverige nådde 9,4 procent i under det första kvartalet i år, det är näst högst i EU. Under Tidöregeringens tid vid makten har Sverige gått om Grekland i arbetslöshet. Fortsätter trenden kommer vi knipa förstaplatsen från Spanien innan mandatperioden är över. Konkret innebär det att över en halv miljon vuxna svenskar inte har ett jobb att gå till idag, vilket är 105 000 fler än när regeringen tillträdde.
Tidöpartierna gör dock väldigt lite för att komma tillrätta med arbetslösheten. Snarare förvärrar man gradvis situationen.
Sedan valet har man gjort det 10 miljarder dyrare att anställa unga och ökat företagens sjuklöneansvar med nästan 3 miljarder. Den för företag så viktiga elskatten har regeringen höjt med över 12 procent, trots vallöften om att sänka den. Det kommer heller inga reformer som minskar regelbördan. Regeringens implementeringsråd har hittills kommit med en ynka rekommendation, och dess instiftade förenklingsråd har bara lagt ett enda konkret förslag.
Dessa icke-resultat talar sitt tydliga språk: förra året gick nästan 11 000 företag i konkurs. Det är en ökning med 21 procent jämfört med 2023 och den högsta siffran sedan 1996. Nyföretagandet är på den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008. I Uppsala kommun har 150 företag gått i konkurs hittills i år, vilket redan är fler än antalet som gick i konkurs under hela 2022 och 2023.
Likaså ökar arbetslösheten här i Uppsala – hittills i år är det 500 fler utan jobb jämfört med samma period 2024. Antalet inskrivna arbetslösa unga (18-24 år) har ökat än mer under det senaste året, och främst bland män.
Det kanske värsta sveket är att Tidöpartierna samtidigt har gjort det svårare för arbetsgivare att anställa och hitta rätt kompetens. Det har inte minst gällt möjligheterna till att rekrytera personal från utlandet. Där har tyvärr Sverigedemokraterna fått fullt genomslag för sin politik hos M, KD och L. En destruktiv bombmatta av åtgärder har försvårat och begränsat tillgången på kompetens utanför Sveriges gränser:
Höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring.
För att anställa någon från utlandet krävs en avtalsenlig lön på minst 35 600 kronor, något som drabbat bade offentliga och privata arbetsgivare hårt. Valet har stått mellan att få markant ökade lönekostnader eller se personal behöva lämna landet. Flera kommuner, också Uppsala, har larmat om att detta snabbt lett till fler vakanser inom exempelvis hemtjänsten och äldreomsorgen. Inom privat sektor har främst de gröna näringarna och hotell- och restaurangföretag vittnat om samma problem.
Skrotning av det så kallade Spårbytet.
Flyktingar som på egen hand hittat försörjning i Sverige, tvingas med 30 dagars varsel att resa tillbaka till sina hemländer för att kunna ansöka om nytt ordinarie arbetstillstånd – en process som kan ta flera månader.
Skarp 3-månadersregel för arbetskraftsinvandrare som sägs upp.
De tusentals högutbildade tekniker och ingenjörer som arbetat för Northvolt, måste hitta ett nytt jobb i Sverige inom tre månader för att kunna fortsätta verka här. Trots löften om annat, har regeringen ännu inte lyft ett finger för att ändra reglerna. Och redan har de första flyttlassen gått från Skellefteå och Västerås.
Det är en gåta hur M, KD och L kan låta sig styras så mycket av SD, ett parti som samtidigt inte verkar ha en susning om hur fler människor ska kunna komma i jobb. Det är talande att partiledaren Jimmie Åkesson vid upprepade tillfällen lyft fram återvandringsbidraget som en åtgärd för att minska arbetslösheten bland utrikes födda. Man betalar människor för att lämna landet, istället för att tillse att de kommer i jobb.
Tidöregeringens facit som jobbskapare är alldeles för dåligt. Centerpartiets fokus är glasklart – vi satsar på småföretagen. Att skapa bättre förutsättningar för småföretagen är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka tillväxten och bekämpa arbetslösheten. Små och växande företag står, år efter år, för fyra av fem nya jobb. De ger unga och utrikes födda en väg in i arbetslivet. De ger långtidsarbetslösa en andra chans.
Småföretagen behöver sänkta kostnader, bättre tillgång till kompetens och mindre regelkrångel. Vid sidan av att arbetsgivaravgifterna bör sänkas, måste möjligheterna till att kunna rekrytera personal från hela världen förenklas. Bara så kan vi dämpa Sveriges skenande arbetslöshet, öka tillväxten och skapa mer välstånd.