Svensk sjukvĂ„rd Ă€r svĂ„r att nĂ„, bĂ„de via telefon och pĂ„ en plaststol pĂ„ akuten. För mĂ€nniskor utanför stora och medelstora stĂ€der tillkommer avstĂ„nden och lĂ€karbristen och alltför ofta Ă€r vĂ€ntan lĂ„ng till behandling. Ăven om det inte Ă€r sĂ„ lĂ„ngt till ett sjukhus i utsatta förorter Ă€r hĂ€lsoproblemen större dĂ€r och kunskaperna om vilken hjĂ€lp som finns att fĂ„ Ă€r lĂ€gre. LĂ€kartĂ€theten Ă€r ocksĂ„ lĂ€gre Ă€n i riket som helhet.
Allt detta skapar otrygghet och frustration. Ett av vÀrldens mest utvecklade lÀnder klarar bÄde god tillgÀnglighet och hög kvalitet.
Det Ă€r fyrtio Ă„r sedan Folkpartiet lanserade âhuslĂ€karnaâ. NĂ€r den reformen införts fanns under en tid en fast, personlig lĂ€karkontakt inom rĂ€ckhĂ„ll. Men sedan en S-regering avskaffat huslĂ€karlagen vĂ€nde kurvan nerĂ„t. I dag kan betydligt fler sĂ€ga namnet pĂ„ sin frisör Ă€n pĂ„ sin lĂ€kare.
Liberalernas nya sjukvÄrdsprogram har en rad förslag om hur digital och fysisk vÄrd ska komma nÀrmare mÀnniskorna, hÀnga samman och bli mer personlig. HuslÀkaren mÄste gÄ att nÄ Àven med modern teknik. I den skÀrningspunkten finns mycket att göra, inte minst för att förbÀttra tillgÀngligheten dÀr den Àr som sÀmst, alltsÄ pÄ landsbygden och i utsatta förorter.
PrimĂ€rvĂ„rden mĂ„ste stĂ€rkas. Det Ă€r svĂ„rt att hitta en analys av det svenska sjukvĂ„rdssystemet som inte har detta som slutsats. I Sverige Ă€r 16 procent av lĂ€karna allmĂ€nlĂ€kare, mot OECD:s genomsnitt pĂ„ 23. I Finland Ă€r siffran 37 procent. Det faktum att sĂ„ mĂ„nga hamnar pĂ„ âfelâ vĂ„rdnivĂ„ eller i parallella vĂ„rdsystem korkar igen system och skapar onödiga köer. Fler blivande lĂ€kare mĂ„ste kunna och vilja specialisera sig som allmĂ€nlĂ€kare och fler sĂ„dana tjĂ€nster mĂ„ste inrĂ€ttas.
Mycket diagnostik och behandling kan i dag utföras med ganska lĂ€tt utrustning. Det möjliggör mer av nĂ€ra och personlig mobil sjukvĂ„rd. En mobil vĂ„rdcentral kan finnas pĂ„ en plats utanför lanthandeln en gĂ„ng i mĂ„naden, ungefĂ€r som en bokbuss. Ett annat koncept Ă€r det som kallas âmottagningshotellâ â att kliniker turas om att bedriva vĂ„rd i förorternas och smĂ„stĂ€dernas lokaler vissa dagar per mĂ„nad, för att patienterna ska slippa lĂ„nga resor. Fler kan dessutom vĂ„rdas i hemmet om ett mobilt team kommer pĂ„ besök regelbundet. Viss utrustning som behövs för att övervaka sjukdomsförloppet, exempelvis blodtrycksmĂ€tare, kan lĂ„nas ut till patienterna pĂ„ samma villkor som hjĂ€lpmedel.
För hundratusentals mĂ€nniskor Ă€r det numera en viktig vardagstrygghet att smidigt fĂ„ kontakt med sjukvĂ„rden via sin mobiltelefon. Digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas fullt ut, med personlig integritet, högre grad av kontinuitet och respekt för vĂ„r gemensamma ekonomi. Det gĂ€ller allt frĂ„n tidsbokning till receptförnyelser, till behandling pĂ„ distans. Staten mĂ„ste se till att de 21 regionerna har datasystem med gemensamma standards â det Ă€r en nyckel till tryggare vĂ„rd, bĂ€ttre patientflöden, mer forskning och sĂ€kra att ny kunskap finns tillgĂ€nglig ocksĂ„ i systemets yttersta kapillĂ€rer.
Samverkan region-kommun kring patienter som behöver bÄde medicinsk och social omvÄrdnad har lÀnge varit ett sorgebarn i det svenska vÄrdsystemet. HÀr mÄste politiker pÄ alla nivÄer bjuda till och verkligen ta ansvar för en förbÀttring. PÄ vissa punkter behövs lagÀndringar. Det Àr till exempel rimligt att kommunerna fÄr anstÀlla lÀkare i Àldreomsorgen, inte minst för strategiskt patientsÀkerhetsarbete.
En del av det vi vill införa och vÀxla upp krÀver nya resurser. Vi Àr redo att ta ansvar för finansieringen av de löften vi stÀller ut och en grundbult i detta Àr ett vitalt nÀringsliv och hög sysselsÀttning. DÀrmed behövs vissa skattesÀnkningar, som leder till att fler betalar skatt och att mer pengar kommer in till det gemensamma.
Liberalernas sjukvÄrdspolitik innebÀr ett stort steg mot nÀrmare och tryggare vÄrd i landets alla delar. Vi kommer att arbeta för att lösa allt frÄn infrastruktur, till kompetensförsörjning, till att fÄ fram de resurser som omstÀllningen krÀver.