Nära 5 500 lärare i grundskolan och gymnasiet som är medlemmar i mötesplatsen lektion.se har deltagit i Lärarbarometern om våld och hot. Av dem svarade 45 procent att de själva blivit utsatta för våld eller hot på sin arbetsplats. Enligt var fjärde lärare har våldet ökat under de senaste tre åren. Enligt en enkätundersökning, som Lärarnas Riksförbund genomförde bland 2~000 medlemmar år 2015, är var tredje lärare rädd att bli anmäld av elev eller förälder. 38 procent har blivit hotade och nästan hälften anser att hoten ökat de senaste åren.
Problemet med lärare som utsätts för hot eller våld är växande. I Stockholms stad har anmälningarna om hot och våld mot skolpersonalen ökat från 357 anmälningar under 2014 till 562 under 2015. I Uppsala kommun infördes ett system för rapportering av sådana incidenter i slutet av 2014. För 2015 rapporterades 110 fall av hot och våld. Till och med maj 2016 hade 99 fall rapporterats.
En förekommande uppfattning bland lärare är att många är rädda för att ingripa mot hotfulla situationer eftersom de är rädda för att få anmälningar emot sig. Även om läraren blir helt frikänd, så kan de ändå vara ”körda”, exempelvis genom att rektor beslutat att omedelbart lyfta bort läraren från undervisningen.
Lärarfacken betonar att lärare behöver starkt stöd från skolledning och föräldrar. Jag delar den uppfattningen. Föräldrarna har kommunen mindre kontroll över, men skolledningen och skolförvaltningen står under demokratisk styrning.
Det är nu uppenbart att det behövs krafttag från politiskt håll för att stötta upp lärarna. Det behövs en kedja av tillit från de enskilda lärarna, som ska kunna lita på sin rektor. Rektor ska kunna lita på högre tjänstemän. Tjänstemännen ska kunna lita på politikerna. Här är det viktigt att Uppsala kommun gör sin del för att få en bild av problemens omfattning och vidtar åtgärder för att vända utvecklingen.
Därför har jag skrivit en motion till kommunfullmäktige, där jag föreslår en tydlig kartläggning av problemet. Jag vill att det tas fram och redovisas nyckeltal som beskriver lärarnas tillit till överordnade nivåer och lärarnas frimodighet i att sköta sina uppgifter och att upprätthålla ordning och studiero. Detta kan göras genom medarbetarundersökningar. Siffror ska också öppet redovisas för hur många lärare som anmäls varje år och antalet lärare som årligen stängts av eller på annat sätt fått negativa personliga konsekvenser av sitt arbete. Dessa nyckeltal bör, tillsammans med ovan nämnda data om incidenter med lärare som utsätts för hot och våld, rapporteras i kommunens årsredovisning.
Jag föreslår också en tydlig handlingsplan för hur politiker, chefstjänstemän och rektorer kan stötta lärarna ute på skolorna. En handlingsplan kan lämpligen utarbetas med hjälp av en styrgrupp med representanter för berörda fackförbund, samt representanter för förtroendevalda och kommun/förvaltningsledning. Det ska vara en konkret operativ handlingsplan för att skapa en kedja av tillit, där varje organisatorisk nivå känner stöttning från sina överordnade.
Endast när lärarna är trygga i sin roll som vuxna och som normativa vägledare kan de fullt ut upprätthålla skolans värdegrund. Lärarnas befogenheter behöver därför vara tydliga och en elev som beter sig illa måste få ett tydligt besked om att hans eller hennes uppförande inte accepteras. Endast då kan skolan vara en trygg plats och en fungerande studiemiljö för alla barn och ungdomar.
Martin Wisell
Ledamot (KD) i Kommunfullmäktige och Utbildningsnämnden i Uppsala kommun