Tack, Johan Örjes (C) för den stora betydelse som du tillskriver mig i regionfrågan! Det hade varit mer rättvist mot väljare och invånare i Uppsala läns landsting att ägna dig åt att förklara fördelarna med ditt oreserverade stöd för en Monsterregion Svealand, och att makt över beslut och prioriteringar som rör Akademiska sjukhuset och landstinget i Uppsala län flyttas över på andra och blir bättre om de centraliseras.
Hotet mot Enköpings lasarett är en realitet. Örjes samarbetspartner Socialdemokraterna har via Denise Nordström (eventuellt nytt regionråd i Svealandsregionen) och Gabriel Wikström (hälso- och sjukvårdsminister) uttalat att det finns för många akutsjukhus i landet. I sin iver att försvara sitt olyckliga ställningstagande att stödja bildandet av en Svealandsregion ägnar sig Örjes åt att förringa betydelsen av vad två ledande S-företrädare gett uttryck för.
Tystnaden talar sitt tydliga språk. Örjes ägnar inte ett ord om konsekvenserna av att patientunderlaget minskar med anledning av en Svealandsregion, och de konsekvenser det kommer att för Akademiska Sjukhuset. Processtiden för bildandet av en Svealandsregion är fyra till sex år – tid som knappast går att ta igen. Båda våra landsting står inför stora investeringar som nu hotas, eftersom regionbildning av det här slaget riskerar innebära att alla stora investeringar ska omprövas av den nya storregionala ledningen.
Örjes anser att regionfrågan redan prövats av väljarna eftersom det fanns ett förslag 2008 om en regionbildning mellan Dalarna, Gävleborg och Uppsala, samtidigt som det var tydligt att fler län skulle ingå. Det är ett bra exempel på betydelsen att prata ihop sig innan det lämnas in en ansökan om regionbildning.
Om det inte gick att förhandla ihop tre landsting, hur ska det då gå att förhandla ihop sex landsting? Jag tror dessutom inte att väljarna 2008 eller vid valet 2010 såg det som att de sa ja till bildandet av en Svealandsregion 2019. Beskedet från Örjes är att han inte vill fråga väljarna eftersom de då kan säga nej.
I en debattartikel 2015 har jag refererat till indelningskommitténs tidsplan i samband med en presentation av ett, för min del mer acceptabelt, förslag vad gäller regionbildning. Det var att Västmanland, Uppsala och Sörmland skulle bilda en region. Den lösningen är nu inte möjlig, varför jag anser att vi bör fortsätta att utveckla vårt samarbete som fristående landsting med regionalt utvecklingsansvar.
Örjes minne är kort. Det vi gjorde i Västmanland 2009 var att i en förhandlingsupphandling i mellan våra två universitetssjukhus Örebro och Uppsala fråga om pris, kvalitet, redovisning et cetera. Karolinska sjukhuset var också med på ett hörn. Detta eftersom vi och andra köparlandsting ansåg att det fanns brister i de avtal som fanns.
Akademiska sjukhuset i Uppsala vann. Den typen av svar på frågor och krav på tydlighet som vi då efterlyste kommer förhoppningsvis även att vara styrande i en Svealandsregion. Eller tror Örjes något annat? En pikant detalj i sammanhanget är att han själv satt i Landstinget Västmanlands ledningsgrupp tillsammans med andra centerföreträdare.
Tomas Högström
Gruppledare (M)
Västmanlands läns landsting