Sverige står i dag inför en av de största folkhälsorelaterade utmaningarna någonsin – den växande psykiska ohälsan hos unga. Enligt Folkhälsomyndigheten har det sedan år 1985 skett en fördubbling av andelen 13–15-åringar som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom. För att vända dagens utveckling krävs tidiga vårdinsatser, ökad tillgänglighet till vård och en rad förebyggande åtgärder. Allt detta skulle behöva ske genom en utvecklad elevhälsovård.
Under Centerpartiets partistämma i Karlstad drev Centerpartiets Ungdomsförbund, CUF, ett antal förslag för att förbättra elevhälsovården.
Ett av förslagen var om införandet av så kallade psykiska hälsokontroller. Förslaget innebär att skolelever inom ramen för elevhälsovården skulle kallas till ett samtal varje termin med skolans kurator eller skolsköterska.
Samtalet skulle utvärdera elevens psykiska mående och bedöma risken för psykisk ohälsa.
Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Skolbarns Hälsovanor” från 2014 ökar psykisk ohälsa med åldern. Det gäller särskilt för unga flickor. Region Uppsalas undersökning "Liv och hälsa ung" från i år påvisar att situationen är densamma för ungdomar i Uppsala län. Andelen elever i länet som uppger att deras allmänna mående är bra eller mycket bra är högre i årskurs sju än i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet. Med regelbundna kontroller av elevers psykiska hälsa skulle elevhälsan kunna upptäcka psykisk ohälsa långt mycket tidigare än i dag – och därmed kunna sätta in rätt vårdinsatser för de elever som är i behov av sådana.
Införandet av psykiska hälsokontroller skulle även möjliggöra för skolhälsovården att arbeta aktivt och mer förebyggande för att motverka psykiska besvär hos elever.
De skulle även öka tillgängligheten till vård. I dag är köerna till Barn- och Ungdomspsykiatrin ett problem som avspeglar sig alltför tydligt i statistiken. I juli 2019 fick enligt Sveriges Kommuner och Landsting endast 58 procent i hela landet en första bedömning vid BUP inom 30 dagar. Att de med psykiska besvär tvingas vänta i långa köer på livsviktig vård är ett svek mot samhällets barn och unga.
Genom psykiska hälsokontroller skulle skolelever ha ett lättillgängligt första steg in till psykiatrisk vård.
Köerna till BUP skulle minska, samtidigt som överbelastningen av vården avtar. Om regelbundna kontroller av elevers psykiska hälsa skedde inom elevhälsan skulle det även förenkla för såväl elever som skolpersonal vid övergångar inom och mellan skolor samt skolformer. Dokumentation och information rörande en elevs mående och eventuella vårdinsatser skulle kunna föras vidare, vilket skulle ge en effektiv och samordnad psykiatri.
Skolhälsovården är en viktig samhällssektor som bör ta större ansvar för förebyggande psykiatrisk vård av elever. Om den negativa utvecklingen av psykisk ohälsa i samhället ska vändas krävs det fler reformer av skolhälsovården. CUF anser att införandet av psykiska hälsokontroller skulle kunna bidra till en tillgänglig, stabil elevhälsa där skolelever enkelt kan få hjälp och stöd. Om barn och unga som lider av psykiska problem ska kunna tillfriskna måste de tidigt få tillgång till den vård som krävs. Det kan börja redan första skolterminen genom psykiska hälsokontroller i en utbyggd skolhälsovård.
