Intåget av generativa AI-verktyg och den snabba utvecklingen på området har förändrat förutsättningarna för lärandeprocessen och därmed förändrat studenternas studiesituation i grunden. Samtidigt saknar många lärosäten riktlinjer kring vilken typ av AI-användning som är tillåten, vilket leder till en oklarhet om vilka spelregler som gäller. Det är dags att Uppsala universitet tydligare klargör sin syn på studenters AI-användning.
Den senaste tiden har det rapporterats om vittnesmål från svenska lärosäten om en allt sämre läskunnighet bland studenter. Forskningen på området är dock begränsad. Det har också rapporterats att studenter tar hjälp av AI-verktyg för att bland annat skriva akademiska uppsatser. Det är lätt att få intrycket av debatten att många av framtidens akademiker tar genvägar och fuskar sig till sin examen.
Det råder dock en viss förvirring kring vad som är ett medvetet vilseledande användande av AI och vad som är en korrekt användning av ett digitalt hjälpmedel. Regeringen bad nyligen Universitets- och högskoleämbetet (UKÄ) att kartlägga lärosätenas arbete för att motverka fusk genom AI- och andra digitala verktyg. I UKÄ:s redovisning av antalet disciplinärenden 2023 framgår att 98 studenter blev fällda i lärosätenas disciplinnämnder för vilseledande användning av AI-verktyg. Denna siffra lär öka i takt med att lärosätena blir allt bättre på att upptäcka fusket. Totalt blev 2 306 studenter avstängda eller varnade av disciplinnämnderna. Den absolut vanligaste orsaken till disciplinåtgärder var plagiat.
Enligt en undersökning från Akavia använder 31 procent av studenterna på Uppsala universitet generativa AI-verktyg i sina studier. Mycket tyder på att också den siffran kommer att öka kommande år. 68 procent av de som använder AI gör det minst en gång i veckan. Användningen skiljer sig en del beroende på studieinriktning, juristerna använder det i lägst utsträckning medan ekonomer och IT-akademiker använder det mest. AI-användning skiljer sig också åt mellan könen: män använder sig av AI-verktyg i högre utsträckning och mer regelbundet än kvinnor.
Det är viktigt att lärosätena tydliggör sina förväntningar på studenterna när det kommer till AI användning. Bara en tredjedel av lärosätena hade vägledningar, riktlinjer eller guider om användandet av AI-verktyg på plats under 2023 enligt UKÄ. Enligt Akavias undersökning som genomfördes 2024 uppgav enbart 45 procent av studenterna på Uppsala universitet att det fanns en policy eller riktlinjer kring AI. Motsvarande siffra på Lunds universitet är 74 procent. Här har Uppsala universitet en hel del arbete att göra för att tydliggöra spelreglerna för studenterna. Om inte lärosätena tydliggör vilken typ av användning som är tillåten riskerar fler studenter att använda AI på ett otillåtet sätt.
Enligt World Economic Forum är AI-kompetens den kärnkompetens som snabbast ökar i betydelse på arbetsmarknaden. Studenter i dag vet att kunskapen om teknikens möjligheter och begränsningar, liksom goda användarfärdigheter, är nödvändiga för att konkurrera på framtidens arbetsmarknad. AI kommer att prägla studenternas arbetsliv. Många arbetsplatser i dag uppmuntrar till ett ansvarsfullt användande av AI-verktyg. Lärosätena borde göra detsamma.