Nyligen publicerades en artikel i UNT (24/8) om Svenska kraftnäts planerade ledningsbygge på sträckan Mehedeby–Odensala. Bilden som målades upp var av en myndighet som inte är intresserad av dialog med berörda fastighetsägare. Vi tycker att det är missvisande.
Svenska kraftnät är mitt uppe i en historisk modernisering och utbyggnad av det svenska stamnätet för el. Behovet av mer el är stort och kommer att bli större. När vi planerar en ny ledning tar vi hänsyn till olika intressen som boende-, natur- och kulturmiljö, teknik, byggbarhet, driftsäkerhet, landskapsbild och kommunal planering. Sammantaget ska ledningens placering ha en så liten påverkan som möjligt på omgivningen.
Vi är medvetna om att våra projekt inte går obemärkt förbi och att de påverkar människor som bor, lever och äger mark längst våra ledningar. Därför är dialog en lagstadgad del i våra tillståndsprocesser. Det innebär att fastighetsägare och allmänhet bjuds in till samråd och vi har öppna hus längs sträckorna där man kan träffa oss och få mer information. Vi har även kontaktpersoner för frågor gällande mark och ersättning som dagligen möter och pratar med berörda fastighetsägare.
Uppsala är Sveriges snabbast växande län. Nya bostäder, stadsdelar och skolor ska byggas och nya företag etablera sig. Men stamnätet är gammalt och måste nu förnyas samtidigt som det råder kapacitetsbrist i nätet – en utmaning för städer och län som vill växa.
Uppsala är inte ensamt. Tittar man framåt så ser behovet av el ut att öka kraftigt i hela Sverige. Därför planerar vi att bygga 150 mil nya ledningar och ett trettiotal nya stamnätsstationer det kommande decenniet. Samtidigt har Sverige ett av världens äldsta stamnät och därför behöver 250 mil ledningar och hundra stationer moderniseras. Det är ett stort, viktigt och brådskande uppdrag vi har för att svenska folket fortsättningsvis ska kunna tända lampan hemma eller ta tåget till jobbet.
Många människor vi möter önskar att vi ska gräva ner ledningarna. Det är en vanlig uppfattning att det skulle ge ett mindre sårbart stamnät och att ledningarna då inte tar plats i landskapet. Det stämmer inte.
Det är mer komplicerat att markförlägga växelströmsledningar ju högre spänningsnivåerna blir och ju längre sträckor det handlar om. Luftledningar i stamnätet har högre tillgänglighet, längre livslängd, är teknisk fördelaktiga och ett mer kostnadseffektivt alternativ. Det gör att markkabel i princip endast är aktuellt i undantagsfall.
En markförlagd 400-kilovoltledning förväntas vara i drift betydligt kortare tid jämfört med en luftledning. Det beror på att markförlagda kabelsystem har flera potentiella felkällor, främst i form av skarvar som ökar sannolikheten för att fel inträffar. Markkablar kräver också så kallade kompenseringstationer. Vanligtvis handlar det om stationer på cirka 80x80 meter med ett avstånd på 1,5 mil mellan varje station.
Ett fel på en markkabel tar betydligt längre tid att felsöka och reparera. Reparationstiden för luftledning är vanligtvis någon dag medan det kan ta upp till en månad att reparera ett markkabelfel. Sammantaget blir ett system med markkabel mer sårbart. Svenska kraftnät utvärderar alltid olika tekniska möjligheter för att säkerställa att det bästa alternativet används.
Vi välkomnar en fortsatt och utökad dialog med fastighetsägare, intresseorganisationer och övriga myndigheter för att säkerställa att vi har en gemensam bild av hur stamnätet behöver utvecklas för att kunna möta framtidens behov. Tillsammans håller vi Sverige lysande.
Svar direkt
Svenska kraftnät skriver att man tycker att bilden som UNT "målat upp" av myndigheten inte är rättvisande. Vad UNT gjort är att intervjua den familj som kommer att bo allra närmast den nya ledningen och återgett vilka kontakter som Svenska Kraftnät haft med familjen.
Dessutom har Svenska kraftnät fått svara med kommentarer i artikeln från flera medarbetare samt genom att de argument som nu redovisas i ovanstående debattartikel återgetts. Att uppmärksamma att det finns andra bilder av vad som skett en än Svenska kraftnäts uppfattning är fullt rimligt.
Karl Rydå