I dagarna har Boverkets uppdaterat byggreglerna, men problemen atiken som fått kritik genom åren kvarstår. Kommittén för modernare byggregler måste nu ta möjligheten att föreslå ändringar som gör att det byggs energieffektiva hus oavsett var energikällan är placerad!
Frågan om regler för nya byggnader har diskuterats länge av många olika aktörer i bygg-, fastighets-och energibranschen. Under många år har det framförts att energikraven i de svenska byggreglerna (BBR) styr fel och kan leda till byggnader som förbrukar onödigt mycket energi. Nuvarande regelverk utgår ifrån köpt energi, inte totalt förbrukad energi. Energiåtgången definieras utifrån den mängd energi som köps till fastigheten, utan hänsyn till hur energieffektiv själva byggnaden är.
Det är märkligt att göra skillnad på var värmeproduktionen sker i stället för att avspegla hur mycket energi byggnaden egentligen använder. En bergvärmepump eller solfångare som finns på en enskild fastighet belönas jämfört med om samma anläggningar utgör en del av ett fjärrvärmenät och då räknas som köpt energi. Följden är att nya hus i dag kan byggas mindre energieffektiva. Varför slösa med energi bara för att den är producerad inom tomtgränsen?
Förenklat kan man säga att en fastighet som värms med hjälp av en egen värmepump kan byggas med ett sämre klimatskal och större värmeförluster än om uppvärmningen sker med värmepump via fjärrvärmenätet. Det innebär att man kan bygga billigare med mindre isolering och sämre prestanda på bland annat fönstren och ändå uppfylla energikraven till en lägre kostnad, så länge produktionen sker på tomten och inte via gemensamma system som fjärrvärme.
Både Energikommissionen och Miljömålsberedningen har nyligen förordat att fokus i stället bör ligga på byggnadens energianvändning. Men regeringen skärpte före årsskiftet fokus på köpt energi och när Boverket nu följer regeringen och EU:s direktiv om att använda primärenergifaktorer i byggreglerna kvarstår problemet. Primärenergifaktorer förordas av EU som ett mått på hur mycket råvaruresurser som har förbrukats för el- och värmeproduktionen.
Från och med 2021 ska alla hus byggas som så kallade Nära nollenergibyggnader (NNE-byggnader). EU vill främja småskalig förnybar produktion genom att denna ska kunna räknas som energieffektivisering. Men även förnybar energi är en resurs värd att hushålla med.
Ett hus som byggs i dag ska stå i förhoppningsvis 100 år och bör därför ha goda energiprestanda, oavsett var uppvärmningsformen är placerad. Systemen för energiförsörjningen byts under en fastighets livslängd ut flera gånger, men utformningen av klimatskal och ventilationssystem – som till stor del avgör hur energisnål en byggnad blir – avgörs när byggnaden konstrueras och byggs.
En bra byggnad har låga värmeförluster och används på ett klokt sätt. Då minskar effektbelastningen på el- och värmesystemen vintertid. Det gör att samhället inte behöver bygga onödigt stora värme- och kraftverk och fastighetsägare inte behöver investera i onödigt stora fristående värmeanläggningar.
Olika aktörer bör ges möjlighet att ansvara för sin del av en byggnads energianvändning. Sverige kan här inspireras av Nederländerna som står i begrepp att ändra sin byggregler. Vi skulle kunna dela upp energikraven för byggnader i tre delar så att respektive aktör får tydliga mål:
1. Bygg- och fastighetsbranschen: krav på byggnadens utförande som isolering, täthet, ventilation, för låg energianvändning och låg värmeförlust när energisystemet är ansträngt på vintern.
2. Boende/användare: byggnadens totala förbrukning på grund av vald inomhustemperatur, varmvattenanvändning, öppna fönster på vintern etc.
3. Energibranschen: andel återvunnen eller förnybar energi som används, kompletterat med primärenergi som EU kräver.
Att fortsätta röra ihop kraven på de olika aktörerna i ett enda tal är inte en framkomlig väg för ett resurseffektivt samhälle. Nu har vi i Sverige chansen att rätta till det som annars kommer få framtiden att skaka på huvudet: ”hur tänkte de egentligen”?
Jenny Larsson
chef Vattenfall Värme
Adrian Berg von Linde
chef affärsutveckling Vattenfall Värme Sverige