Socialnämnden i Uppsala kommun har den 27/1 2016 beslutat att ansöka om dispens hos Socialstyrelsen för att möjliggöra att icke-behöriga kan anställas som barn- och ungdomshandläggare inom socialförvaltningen. I en artikel publicerad i UNT torsdagen 4/2 säger ordförande för socialnämnden Ingrid Burman att detta är en kortsiktig lösning som ska gälla i två–tre år och att detta är en krisåtgärd då det i dagsläget finns 25 vakanta socionomtjänster, de flesta inom barn- och ungdomsenheterna.
Arbetssituationen är mycket pressad, det är hög personalomsättning och socialtjänsten befinner sig i en kris. Så långt håller vi med Ingrid Burman.
Vi är dock mycket besvikna, oroliga och kritiska till hur socialnämnden väljer att hantera denna kris med åtgärder som direkt bryter mot gällande lagstiftning (3 kap. 3 a § andra stycket Socialtjänstlagen) som stadgar att de socialsekreterare som arbetar med barn- och ungdomsärenden ska vara utbildade socionomer.
My Eriksson, förtroendevald för Akademikerförbundet, SSR uttalar tydligt att föreslagen åtgärd riskerar att rättssäkerheten inte upprätthålls och att man frångår kravet på kvalitet. Vi på barn- och ungdomsenheterna handlägger ärenden där det finns misstanke om att barn och ungdomar far illa. Dessa ärenden är mycket komplexa och svåra, varför socialsekreterare ska ha rätt kompetens och utbildning för att på bästa sätt utreda barn och ungdomars behov och säkerställa rättsäkerheten.
I Sverige finns det inget underskott på utbildade socionomer då socionomutbildningarna är några av de mest sökta i landet. Uppsala kommun måste satsa på att bli en attraktiv arbetsplats för socionomer, med högre löner, bättre arbetsmiljö och möjlighet till utveckling och vidareutbildning. Vi är många som vill ha möjlighet att arbeta på myndighet med utredningar av barn och unga. Det är kommunens ansvar att ge oss rätt förutsättningar för att genomföra detta uppdrag. Annars riskerar Uppsala kommun att fler av oss socionomer lämnar vår tjänst till förmån för kranskommunerna.
Om Socialstyrelsen godkänner socialnämndens ansökan om dispens är vi övertygade om att missnöjet bland socialsekreterare kommer att yttra sig i bland annat fler uppsägningar, att rättssäkerheten riskeras och att barn och ungdomar till följd av detta kan fara riktigt illa.
Ingrid Burman, socialnämnden och ledningen vill att bland annat beteendevetare utan socialrättslig utbildning ska arbeta som utredande barn- och ungdomshandläggare.
Då antar vi att ni vill att er läkare ska vara sjuksköterska? Att er psykolog ska vara karriärscoach? Att polisen som skyddar er ska vara väktare?
För ni menar väl ändå inte att kompetensen hos de som handlägger barn- och ungdomars behov av skydd och stöd är obetydlig och oviktig?
Eller?
Anna Ahrman, skyddsombud på Barnenhet Norr 1 i Uppsala kommun, med kollegor
Maja Lundgren, skyddsombud på Barnenhet Norr 2 i Uppsala kommun, med kollegor