Förra året firade den fantastiska välfärdslagen LSS 30 år. I en debattartikel i UNT 17 juni 2024 beskrev jag de stora rättssäkerhetsbrister som dock fortfarande fanns i Uppsala och lyfte fram mina erfarenheter av svårigheter att få ändamålsenligt stöd och risken att bli av med sådant stöd och även bekymret att beviljat stöd inte fungerade.
Kontakter med omsorgsnämndens politiker, som har det yttersta ansvaret för handläggning och utförande, var oftast lönlöst. Till min glädje fanns det emellertid några politiker som framförde oro för hur handläggningen gick till. Jag startade samverkansprojektet Den goda viljan. Det bär underrubriken Vad bör jag veta och kunna inför mötet med min handläggare? Genom studiecirklar med närstående och företrädare liksom personer med egna funktionsnedsättningar är tanken att deras egenmakt ska öka. Vid mötet med den allsmäktige handläggaren ska maktskillnaden minska.
Artikeln föranledde reaktioner från flera berörda. Jag har kommit att kalla dem De övergivna. Deras enskilda berättelser är skakande och djupt berörande. Nyligen, i april påpekade Ombudsmannen på Funktionsrätt Uppsala Michael Jestin i UNT att många anhöriga får dra enorma lass, hur svårt det är numera att få personlig assistans.
Den 1 juli får vi en ny Socialtjänstlag (SoL). Om vi nu inte kan räkna med LSS – jag är tyvärr inte längre särskilt hoppfull om att en positiv och rättssäker tillämpning av denna starka rättighetslag ska öka – kan vi förvänta oss att nya SoL kan vara till hjälp för De Övergivna? Jag läser med glädje den nya värdegrunden för nya SoL, vad som skrivs i propositionen inför den. Där lyfts orden ”värdigt liv” och ”känna välbefinnande” fram. Bort med orden ”skälig levnadsnivå” – de ord som handläggaren hittills motiverat sina avslag om sökt stöd. Så här står det i den nya SoL under Avdelning 1. Socialtjänstens mål och andra grundläggande bestämmelser. 2 kap. Socialtjänstens mål:
”Övergripande mål och principer. 1§ Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika och jämställda levnadsvillkor, och aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet.”
”Verksamhetens inriktning. 2§ Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskilds och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras situation; 3§ Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.”
Det gäller nu för oss alla som på något sätt är berörda av den nya skrivningen om Socialtjänstens uppdrag och ta till oss den nya hoppfulla skrivningen. Särskilt viktigt är det för personer med funktionsnedsättningar som känner sig övergivna av Uppsala kommun när man inte lyckas visa att man har rätt att uppleva goda levnadsvillkor, det vill säga den höga ambitionsnivå som utmärker LSS och insatser som till exempel personlig assistans.
Omsorgsnämnden bör visa sina medborgare med funktionsnedsättningar sin goda vilja att till exempel lyfta fram SoL-stödet STASS (stöd i assistansliknande form) i nya riktlinjer för handläggningen av SoL-ärenden. Att göra det tydligt för sin förvaltning att det är en ny, generös värdegrund som gäller.
Omsorgsnämnden måste också vara uppmärksam när tjänstemännen använder rättspraxis från domstolarna för att motivera avslag. Forskare som lektor Andreas Petterson vid Södertörns högskola påpekar det problematiska för rättssäkerheten i att hänvisa till rättspraxis om inte individens situation är densamma som i det fall som beskrivs i rättsfallet.