Debatt: Uppsalas hemlösa stängs ute från härbärgen

Uppsala har i år upplevt en hårdare vinter är normalt, med temperaturer långt under nollstrecket. Härligt för vissa, men för Uppsalas hemlösa är känslorna helt andra. Det har varit en fruktansvärd tid fylld av ångest, oro och rädsla över hur man ska klara sin vardag. Under nätterna växer sig skräcken som störst bland alla som saknar tak över huvudet, möjlighet att vila och chans att värma sig. 

Vi på Stadsmissionen såg oss till slut nödgade att agera. Vi öppnade därför Mikaelskyrkan för alla hemlösa som behövde värma sig nattetid. Denna åtgärd kräver mycket av oss, resurser vi egentligen saknar, men vi behövde agera snabbt för att stoppa det mänskliga lidandet. Givetvis är det inte en långsiktigt hållbar lösning. Härbärgen och öppna kyrkor på nätterna ger enbart ett tillfälligt stöd. Stadsmissionen anser att Uppsalas kommuns mål måste vara att akut hemlöshet ska försvinna helt.

I Uppsala saknas i dag tillräckligt med beredskap och härbärgen för att hantera de hemlösas akuta situation – såväl dagtid som under nätter. Bland de natthärbärgen som finns, stängs dessutom många människor ute på grund av psykiska ohälsa eller missbruk. Dessa människor har ingenstans att ta vägen för att hitta värme och läget blir desperat för att klara sin överlevnad. Vi på Stadsmissionen vet att rädslan för att sova ute, och risken att frysa ihjäl, driver många till att vandra omkring hela natten och ibland ta till drastiska handlingar. Vi får allt oftare signaler från allmänhet och bostadsbolag om att hemlösa bryter sig in i källare, tvättstugor och sophus bara för att hitta värme.

Många utsatta människor som vi möter sjunker vintertid ned i en värre missbruksproblematik. Missbruket breder även ut sig till nya grupper. Vi möter också en allt större grupp äldre hemlösa med omfattande vårdnadsbehov och ser samtidigt att fler yngre lider av psykisk ohälsa och samsjuklighet. Samhället i stort betalar i sin tur ett högt pris för denna utveckling – såväl genom ökat mänskligt lidande, växande tryck på vården och genom högre brottslighet. 

Situationen för Uppsalas hemlösa har blivit sämre med åren och har förvärrats än mer under coronapandemin. Exemplen är många. Offentliga toaletter tar inte emot mynt utan kräver allt oftare kortbetalning. Nedstängningar stänger hemlösa ute från lokaler man normalt sett hittar värme i. Tillgängligheten hos myndigheter har försämrats då människor arbetar hemifrån. Bänkar plockas bort och fler väktare tas in för att avvisa oönskade människor från köpcentrum och samlingsplatser. Lokaler stänger hemlösa ute för att de inte sköter sin hygien. Hemlösa människor blir i vissa fall avstängda på livstid från härbärgen. EU-migranter och personer med annan bakgrund vistas i vår stad, men räknas inte som Uppsalabor och blir därför inte alls insläppta på Uppsalas härbärgen. 

Oavsett vad vi tycker och tänker kring hemlöshet kan vi inte sopa problematiken under mattan. Hemlösa människor finns och lever bland oss och de behöver få stöd. Uppsala Stadsmissions, liksom andra organisationers, stödinsatser räcker inte på egen hand för att lösa de akuta problem och den långsiktigt negativa utveckling vi står inför. Fler behöver engagera sig i att ge Uppsalas mest utsatta ett fungerande och värdigt stöd. Vi vill att Uppsala ska vara en stad som tar ansvar! Ingen ska behöva leva utan bostad och alla förtjänar stöd i att bryta en negativ livsutveckling. Vi vill att:

• Alla människor ska ha någonstans att sova på natten i Uppsala - ingen ska behöva vara utomhus!

• Inga livstidsavstängningar eller andra långa avstängningar får ske på Uppsalas härbärgen – de är till för de mest utsatta!

• Uppsala kommun ska ta vår utsträckta hand gällande Bostad först - vi vill samverka!

Vi behöver se ökad handlingskraft hos Uppsala kommun, fler konkreta åtgärder och mer humanitet. Och det måste ske nu!