Det råder bred samsyn om att svensk primärvård är underdimensionerad. Sedan länge har både högern och vänstern talat varmt om att utveckla den nära vården. Ändå visar en färsk rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att målen om ‘nära vård’ som sattes upp av regeringen 2018 inte har uppnåtts. Rapporten betonar att “en stärkt primärvård är det centrala målet som är avgörande för att de andra målen ska uppnås, men det målet adresseras i lägst utsträckning i styrningen”.
Vi gläds åt primärvårdens tillgänglighet debatteras (UNT Debatt 9/4) men är oroade över att den redan ansträngda primärvården i länet blir slagträ i ett politiskt spel – där lösningar i värsta fall riskerar att bli kortsiktiga, ineffektiva och skapa undanträngningseffekter. Precis som inom medicinen måste insatser innebära en avvägning mellan nytta och risk.
Det är redan svårt att rekrytera personal till primärvården – i synnerhet till vårdcentraler på glesbygden. Otydlighet i planering framåt och förändringar som riskerar att försämra arbetssituationen leder till att personal slutar, vilket vi ser i Tierp och Östhammar. Fungerande vårdenheter byggs upp långsamt – men kan snabbt raseras.
Vårdcentraler ska vara tillgängliga. Att människor i dag hamnar på jourmottagningar eller närakuter beror oftast på dålig tillgänglighet och brist på kontinuitet under kontorstid. Med tillräcklig bemanning skulle man kunna uppnå kontinuitet, trygghet och tydlig planering vilket gör att vårdcentralens insatser endast i undantagsfall behövs nattetid.
I stället för att satsa på mobila team, nattläkare och dygnet runt-öppna närakuter – lösningar som splittrar vården och är mindre effektiva – bör man satsa på att stärka basprimärvården på vårdcentralerna. Det är där relationen till patienterna byggs upp. Att bygga ut jourverksamheten på bekostnad av dagverksamheten är en farlig väg som riskerar att försämra tillgängligheten ytterligare, särskilt på landsbygden.
Det bästa sättet att förbättra tillgängligheten är att investera i fasta läkare och stabila team på vårdcentralerna. Då minskar trycket på både akutmottagningar och jourverksamhet. Region Uppsala ligger långt ifrån Socialstyrelsens mål om högst 1100 patienter per allmänläkare.
Det är där det verkliga fokuset måste ligga. Allt annat riskerar att bli kosmetik.
Primärvård bör bedrivas på dagtid. Allvarliga tillstånd som inte kan avvakta över natten ska hänvisas till akutsjukvården. Många av de patienter som i dag söker kvälls- och nattetid hade med en bättre tillgänglighet kunnat få hjälp dagtid.
Vi önskar långsiktiga, blocköverskridande satsningar. Resurser bör gå till fler fasta allmänläkare, bättre arbetsmiljö och stärkta vårdcentraler i hela länet.
Populistiska quick-fix-lösningar är inte vad primärvården behöver. Vi behöver stabilitet och uthålliga satsningar på det som faktiskt fungerar – tillräckligt många fasta allmänläkare på alla Uppsalas vårdcentraler.
Johan Birging Hultegård, Bälinge vårdcentral
David Gyll, Bälinge vårdcentral
Johanna Carlson, Capio Sävja vårdcentral
Karin Salomonsson Wohlin, Praktikertjänst Ultuna vårdcentral
Natasha Brieger Noack, Samariterhemmets vårdcentral
Malin André, docent
Mikael In de Betou, Tierps vårdcentral
alla specialister i allmänmedicin och styrelsemedlemmar i Svensk förening för allmänmedicin Uppsala.