Skulle en demokratiskt vald statschef få uppleva att hans eller hennes barnbarn uppmärksammades på samma sätt som prinsessan Estelle? skriver Anders Nordström.
Prinsessan Estelle blir fyra år den 23 februari. Fest och glädje som väcker tankar kring demokratin. Att få bli uppvaktad på sin födelsedag, är något de flesta uppskattar. Tårta med sång och kanske gåvor ger den dagen en speciell glans. Speciellt för barn.
För ett litet barn som bär namnet Estelle Bernadotte är det dock annorlunda. Sina fyra år till trots, är hennes framtid redan utstakad. Hennes mamma kommer, enligt nuvarande ordning, att bli statschef och lilla Estelle kan sedan följa efter. Nummer två från den kungliga tronen.
Vi befinner oss inte i någon sagovärld eller i något kortspel med kungar och drottningar. Vi är i Sverige i dag. Så ser det ut.
Vill Estelle följa traditionen, måste hon följa bestämmelser som säger att hon inte kan välja trosåskådning. Hon kan heller inte gifta sig med vem som helst utan statschefens tillstånd. En mycket gammal lag formad i ett odemokratiskt Sverige säger detta. (Successionsordningen av år
1810). Hon får inte ens resa utomlands utan statschefens samtycke.
Hon firar sin födelsedag omgiven av ett nätverk som har till uppgift att säkra monarkins ställning och framtid. Hon påminns ständigt om sin speciella ställning. Massmedierna trummar på och ger vänliga och rara bilder av en födelsedag som normalt skulle vara en liten familjefest. Det bugas och bockas och hurras. Glans och upphöjdhet. Man skapar en känsla av delaktighet och värme.
Denna lilla flicka är prinsessa av Sverige och hertiginna av Östergötland! Redan dessa titlar på ett litet barn säger något. Att traditionens makt gett kvitto på sin styrka. Många blir rörda , ja till och med stolta. Sverige måste vara ett fint land.
Men alltfler undrar vad nu detta är för ett spektakel i ett modernt demokratiskt land.
Skulle en demokratiskt vald statschef i ett annat land få uppleva att hans eller hennes barnbarn
uppmärksammas på detta sätt? I Finland eller Tyskland? Knappast.
Estelle Bernadotte är insnärjd i ett system som berövar henne de friheter som ett uppväxande barn har rätt till. Tänk på FN:s barnkonvention! Hon kommer att få veta att den ordning som nu gäller är frammejslad av tradition och ännu så länge omhuldad av en, om än krympande, majoritet i vårt land. Man vill hoppas att hon en dag kommer att förstå att monarkin är ett allvarligt avsteg från demokratin. I en sådan kan inte statens högsta ämbete ärvas inom en speciell familj och erhållas på livstid. I ett sådant statsskick kan inte statschefen slippa åtal för sina gärningar. I ett sådant system ska alla medborgare behandlas lika.
Vi har i god form sakta men säkert, steg för steg, genomfört en demokratisering av vårt land. Allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och nästan jämställdhet. Vi tillsätter utredningar för att fördjupa demokratin. Vi vill uppmuntra diskussion kring vår Regeringsform, vår viktigaste grundlag.
Men det är fortfarande för tyst kring frågan om vårt statsskick. Det har tassats runt och länge kring frågan om monarkin. Undfallenheten är påtaglig och kan endast mötas med aktiv folkbildning och aktiva riksdagsledamöter.
Ett ljus i detta mörker är den motion som fyra riksdagsledamöter, varav två på Uppsalabänken, lämnat in om utredning av vårt statsskick. En fördjupad svenska demokrati kan inte komma till stånd utan att monarkin avskaffas.
I ett sådant Sverige blir nu lilla fyraåriga Estelle en vanlig och fri medborgare. Det skulle vara något att fira.
Anders Nordström, Republikanska föreningen i Uppsala