Barnombudsmannen i Uppsala menar att ett avgörande steg för att förverkliga barnkonventionen är att politiker och medarbetare i kommuner och landsting har tillräcklig kunskap om barnets rättigheter. Därför erbjuder vi utbildningar om barnrättsperspektiv, hur barnrätten kan användas inför politiska beslut och vad som behövs för att få till bra dialoger med barn och unga. Att systematiskt säkra barnrättsperspektivet är också en viktig del i arbetet för hållbar utveckling.
Under 2014 träffade vi samtliga politiker inom Uppsala läns landsting och 600 av landstingets medarbetare samt ett hundratal medarbetare och politiker i Uppsala läns kommuner för utbildningar i barnrätt.
Landstinget i Uppsala län har i sin Handlingsplan för barnets rättigheter tagit beslut om att alla politiker ska utbildas i barnrätt, vilket genomfördes under 2014, och har även nyligen antagit en utbildningsplan kring barnrätt, med riktlinjer för hur alla medarbetare inom landstinget ska få del av utbildning utifrån olika behov.
Nu sitter många nya politiker i fullmäktige, nämnder och styrelser, och även bland medarbetarna har det rört på sig på många håll. Tillsammans behöver vi därför ta tag i uppgiften att ge politiker och medarbetare kunskap och verktyg för att kunna omsätta barnets rättigheter i praktiken – både inom landstinget och i länets kommuner.
Vi vill att kommunerna i länet följer landstingets exempel, och tar beslut om utbildning i barnrätt för politiker och medarbetare. Barnrätten behöver ingå i medarbetarnas fortbildning och vara en naturlig del av den utbildning som politiker får kring sina uppdrag.
Föreningen Barnombudsmannen i Uppsala får stöd från Uppsala kommun för att arbeta med barnets rättigheter och förverkliga barnkonventionen. BOiU har också ett avtal med Landstinget i Uppsala län. I detta ingår att det ska finnas en länsbarnombudsman. Denna har bland annat genomfört utbildningar och varit ett stort stöd i framtagandet av utbildningsplanen. Förutom att arbeta med landstinget ska vi enligt avtalet också vara en resurs för kommunerna i länet.
Att använda sig av barnets rättigheter vid beslutsprocesser handlar om att se över vad forskning och erfarenhet säger om hur ett förslag kan komma att påverka barn, att ta in och lyssna till berörda barns egna åsikter och/eller vilja samt att beakta relevanta artiklar i barnkonventionen.
Genom att göra analyser utifrån dessa aspekter lever beslutsfattarna inte bara upp till FN:s barnkonvention – det fattas också bättre och mer hållbara beslut som anpassats till dem som berörs.
Länets kommuner har alla kommit en bit i arbetet med barnets rättigheter, men mycket finns kvar att göra.
• 2010–2014 fanns ett barn- och ungdomspolitiskt program i Uppsala kommun. Detta fungerade tyvärr inte så väl som många hade hoppats på. Nu pågår därför ett arbete med att ta fram ett nytt sätt att försäkra att dessa viktiga frågor inte försvinner i de politiska processerna. BOiU har lyft frågan om att utbildning i barnrätt för politiker och medarbetare i förvaltningar bör finnas med i ett framtida program. Det finns dock inga skäl att vänta med det tills ett nytt program är färdigställt. Det kan snarast underlätta för politikerna att fatta beslut i frågan om de först har fått kompetensutveckling på området.
• I Knivsta har politikerna nyligen tagit beslut om att barnkonsekvensanalyser ska göras inför alla beslut som berör barn och där behövs fortsatta utbildningssatsningar av politiker och medarbetare.
• I Enköping har beslut tagits om att FN:s barnkonvention ska vara ett levande styrdokument i alla kommunala beslutande organ, men det saknas direktiv om när och hur detta ska förverkligas.
• Även i övriga kommuner finns liknande beslut eller pågår olika former av barnrättsarbete, men det saknas rutiner för säkerställande av hur barnrättsperspektivet ska efterlevas. Många initiativ har tagits men har inte kunnat fullföljas.
FN:s barnrättskommitté lämnade i februari i år sina synpunkter på vad Sverige behöver förbättra i arbetet med att förverkliga barnkonventionen. Där framgår bland annat att beslutsfattare behöver utbildas i att kunna fastställa vad som är barnets bästa.
Formuleringen att barnets bästa ska komma i främsta rummet är redan i dag inskriven i flera svenska lagar, som patientlagen, socialtjänstlagen och skollagen, men ändå saknas alltså ofta tillräcklig kunskap om barnets rättigheter för att kunna göra kvalificerade bedömningar.
Det är nu 25 år sedan Sverige åtog sig att följa barnkonventionen. Det återstår dock mycket att göra, vad gäller både kunskap och strukturer för att vi ska kunna leva upp till det som vi skrivit under. I och med att barnkonventionen nu också ska göras till svensk lag blir behovet av utbildning i barnrätt en än mer aktualiserad fråga. BOiU vill stötta landstinget och kommunerna i länet i arbetet med detta. Vi är redo – är ni?