Fler än sju av tio hushåll och företag i Sverige har tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 Megabit per sekund, 66,4 procent är uppkopplade med fiber och ytterligare 13 procent av hushållen ligger nära en fiberuppkoppling, visar en kartläggning gjord av Post- och telestyrelsen (PTS) i oktober 2016.
Sverige ligger bra till internationellt sett när det gäller snabbt bredband och det nya bredbandsmålet – att 98 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till minst 1 Gibabit per sekund 2025 – är ambitiöst.
Ett delmål är att 95 procent av alla hushåll och företag borde ha tillgång till bredband på minst 100 Megabit per sekund senast år 2020.
Men många tror inte att målet 2020 kommer att nås. Radio P4 har sammanställt en enkät där 250 kommuner har svarat på om de tror att regeringens bredbandsmål för 2020 kommer att uppfyllas.
Var tredje kommun har svarat nej, och över 70 procent tror inte att de statliga pengarna kommer att räcka till.
Anders Fredriksson är bredbandssamordnare i Knivsta kommun och påpekar det viktiga i att alla skaffar bredband samtidigt som han inte heller tror att regeringens mål kan uppfyllas.
Vissa människor tycker att man är nöjd med det man har. Åtta till tio procent i Knivsta är utanför det digitala samhället. Man har kanske dator men använder den kanske mest för att betala räkningar.
Anders säger att de som inte har eller vill ha snabbt bredband nu måste tänka om.
Det här är ett paradigmskifte, vi går från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Fler och fler av tjänsterna vi gör i dag går över till den digitala världen.
De som förlitar sig på gamla system kan få en kalldusch om några år då kopparnätet läggs ned på grund av olönsamhet och det mobila bredbandet inte klarar av alla som använder det samtidigt, säger Anders Fredriksson.
I Knivsta kommun har just nu ungefär 55 procent tillgång till bredband. Om tre år vill regeringen att den siffran ska vara 95 procent.
Regeringen har skjutit till extra pengar utöver de som fanns i det ursprungliga landsbygdsprogrammet, men det räcker inte. Mer pengar behövs om denna historiska infrastrukturväxling verkligen ska inkludera alla som bor i Sverige.
De 150 miljoner länsstyrelsen gav i bidrag förra året räckte till 13 projekt för fibernät på landsbygden.
Några som inte är glada är Södra Krycklinge fiberförening norr om Bälinge som inte fick stöd, trots att de fått 94 procent av de boende i området att skriva på.
De är nu kritiska till att man inte informerat tillräckligt om att länsstyrelsen gått ifrån Jordbruksverkets normer för att få stöd.
Det finns också alldeles för många fiberföreningar som av olika skäl inte beviljats pengar.
Det är en svår och tidskrävande process att ta saken i egna händer och bygga för bredband när aktörer med mer resurser inte vill.
Risken är att landsbygdskommunerna halkar efter i utbyggnaden, menar bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson. Företag är inte lika intresserade av att investera i glest bebyggda områden och kommuner med litet skatteunderlag har ofta mindre pengar att komplettera med.
Det behövs en ordentlig insats på flera fronter: Mer pengar till bredbandsutbyggnaden, större nationellt
ansvarstagande, förenklad administration och mer stöd och rådgivning till de lokala krafter som ska
utföra arbetet. Fiberföreningarna behöver stärkas – utan dem kommer inte regeringens mål att nås.
Åse Classon, Staffan Nilsson, ordförande Riksorganisationen Hela Sverige ska levaBirgitta Elfving, Håkan Lindholm ordförande i länsorganisationen Hela Sverige ska leva Uppsala län