Personer som är 65 år eller äldre är den åldersgrupp som växer snabbast i Europa. År 2013 tillhörde 19 procent av befolkningen i Sverige den aktuella åldersgruppen. De senaste åren är det framför allt den så kallade yngre gruppen pensionärer, det vill säga personer mellan 65–79 år, som har ökat och kommer så att göra de närmaste åren.
Prognosen säger samtidigt att åtta procent av befolkningen år 2030 kommer utgöras av personer som är 80 år eller äldre.
Det är därför särskilt viktigt att en dag som denna uppmärksamma äldres situation i samhället. Det gäller bland annat äldres utsatthet för brott, som länge varit ett dolt problem. När morfar slår mormor, när den vuxna sonen stjäl pengar av sin mamma för att finansiera sitt missbruk, när personalen på boendet slarvar med den äldres medicin eller tar i den äldre för hårt – när det otänkbara händer – vad gör vi då?
Äldre utsätts, precis som andra åldersgrupper, för olika former av brott. Det handlar om fysiskt, psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld.
Ytterligare en form av våld som drabbar äldre är försummelse. Att få för mycket eller för lite medicin eller att inte få sin hygien omhändertagen är exempel på detta.
Ännu en anledning till att det är så viktigt att belysa dessa frågor är den särskilda sårbarhet som många äldre har, fysiskt, mentalt och socialt. Det innebär att brottets konsekvenser ofta blir svårare för äldre personer än för yngre vuxna. Sårbarheten är bland annat relaterad till beroendeställning, isolering, sjukdomar, och problem att ställa korrekt diagnos.
Om mer än en procent av befolkningen är drabbad av något definieras det av folkhälsomyndigheten som ett folkhälsoproblem.
När det gäller äldres utsatthet för brott kan nämnas en kartläggning i Uppsala kommun från år 2013 som visar att drygt 8 procent av personer 65 år och äldre uppger att de drabbats av brott under det senaste året.
Samtidigt uppger hela 13 procent av de svarande att de utsatts för brott någon gång sedan de fyllt 65 år. Äldres utsatthet för brott är således enligt folkhälsomyndighetens definition att betrakta som ett folkhälsoproblem.
Även om äldre som brottsdrabbade länge varit en bortglömd grupp finns signaler om att situationen håller på att ändras. Flera kommuner har börjat uppmärksamma att de har ett ansvar för denna grupp.
Fortfarande saknar dock många kommuner ett strukturerat arbete som säkerställer ett professionellt agerande för att förebygga, identifiera och hantera när äldre drabbas av brott.
Det är alltså till stora delar ett geografiskt lotteri där det ytterst är slumpen som styr om en äldre person får hjälp och stöd i den kommun där hon vistas.
Det är dags att alla kommuner kliver fram och tar sitt ansvar för denna sårbara grupp. Alla som utsatts för brott ska kunna räkna med likvärdigt bemötande och stöd oavsett var i landet man bor och oavsett vem inom kommunen man möter. Ett viktigt led i att professionalisera detta arbete är att kommunerna tar fram rutiner som säkerställer att äldre får rätt hjälp och stöd.
Johanna Nivala
kriminolog Stiftelsen Tryggare Sverige
Leif Hallberg
hedersordförande Europeiska seniorunionen