För att kunna stoppa klimatförändringarna måste vi agera nu – det skulle få säga emot. Men konstigt nog stannar ofta resonemanget där.
Att det är bråttom används som ursäkt för att inte kritiskt granska de åtgärder som föreslås för att möta klimathotet.
Inget kunde vara mer fel. För just på grund av att det är så bråttom måste vi säkerställa att vår klimatpolitik är verkningsfull. Varje investerad krona måste leverera så stora utsläppsminskningar som möjligt.
Därför driver vi i Moderaterna en miljö- och klimatpolitik med fokus på kostnadseffektivitet. Och det har gett resultat. Under de åtta år som alliansen styrde Sverige sänkte vi de svenska utsläppen av växthusgaser med cirka 20 procent samtidigt som BNP steg med nära 10 procent.
Nu är det dags att utvärdera den rödgröna regeringens prestation i första halvlek.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: Utsläppsminskningen började avta när Socialdemokraterna och Miljöpartiet kom till makten för två år sedan.
Sedan avstannade den helt och hållet. Under 2016 ökade utsläppen av växthusgaser. Detta enligt siffror som Statistiska Centralbyrån presenterade i fredags.
Hållbarhet handlar om balans mellan miljöhänsyn, ekonomi och sociala frågor. Vi måste kunna visa resten av världen att det faktiskt går att kombinera sänkta utsläpp med ökat välstånd för att andra ska vilja följa det svenska exemplet. Detta lyckades alliansen med under sin regeringstid. Men tyvärr leder Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans Sverige åt rakt motsatt håll.
Regeringens klimatpolitik är dyr och ineffektiv och utsläppen ökar. Det är inte att vara en förebild.
Regeringen föreslår gång på gång mycket kostsamma åtgärder som i bästa fall levererar tveksam klimatnytta. I flera fall hade åtgärderna skett ändå, utan att staten hade behövt skjuta till skattemedel. Detta betyder att nyttan av de statliga medlen är begränsad. I andra fall går den rödgröna klimatpolitiken ut på att lägga stora kostnader på alla de svenskar som bor på landsbygden utanför våra storstäder, till i stort sett ingen klimatnytta alls. Både flygskatten och kilometerskatten är exempel på det sistnämnda.
Så här kan vi inte ha det. Klimathotet är för allvarligt för att mötas med ineffektiva åtgärder. Att agera på magkänsla räcker inte. Vi måste säkerställa att de åtgärder som vi genomför också är de mest verksamma. Men när man följer den svenska debatten får man nästan intrycket att detta ställningstagande är klimatfientligt.
Företrädare för Miljöpartiet erkänner villigt att jordens resurser inte är oändliga, men verkar inte ha förstått att samma princip gäller för de gemensamma medel vi har för att bekämpa klimatförändringarna.
Moderaternas svar är klart och tydligt. Vi ska fokusera våra insatser där de resulterar i störst klimatnytta. Eftersom Sverige länge har legat före i klimatarbetet är det mycket dyrare att åstadkomma utsläppsminskningar hos oss än i länder som inte nått lika långt. Och eftersom klimatförändringarna är ett globalt problem så påverkas vi av resten av världens utsläpp. Därför satsar vi bland annat på Clean Development Mechanism (CDM), ett projekt under Kyotoprotokollet där vi kan plocka lågt hängande frukter och bidra till stora utsläppsminskningar i länder som hittills inte haft ett lika intensivt klimatarbete som Sverige.
I Sverige fokuserar vi Moderater på insatser som kostnadseffektivt minskar utsläppen från transportsektorn, men utan att slå mot transporterna som sådana.
Vi har bland annat drivit på för att goda och långsiktiga villkor för biodrivmedel genom reduktionsplikt och vi vill underlätta för bilpooler.
Klimatpolitiken är för viktig för att reduceras till en tävling i goda intentioner, resultaten måste stå i fokus. En svensk klimatpolitik som inte bygger på kostnadseffektivitet är en klimatpolitik som inte lever upp till våra krav. Det är uppenbart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte är mogna uppgiften. Men varken Sverige eller klimatet har tid att vänta. Vi behöver en alliansregering nu.
Jonas Jacobsson Gjörtler, gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet, (M)
Johan Hultberg, miljöpolitisk talesperson (M)