”Köp-slit-och-släng-samhället” lever i det stora hela vidare som om klimatkrisen vore på låtsas och att stora förändringar inte behövs. Momsen för reparationer har höjts vilket gör livet surt för alla som vill laga det man har i stället för att köpa nytt. Småföretagare som skomakare, IT-reparatörer och skräddare pressas så att de kanske måste lägga ner.
Hur ser det då ut i Uppsala? Vi i nätverket ”Centrum för Återbruk” hade för drygt ett år sedan ett möte med det rödgröna styrets Uppsalapolitiker från Uppsala Vatten och Arbetsmarknadsnämnden. Vi hade tre frågor då och vi undrar nu inför ett uppföljande möte i maj 2025: Vad har hänt?
Den första frågan gäller kommunfullmäktiges beslut att ”Kommunen ska verka för en Återbruksgalleria”. Vår grupp har under de senaste åren på olika sätt uppmanat kommunen att ta initiativet till en återbruksgalleria där det ges plats för butiker som säljer second hand och hållbart producerade varor. Där bör det också, som i många andra kommuner (bland annat Retuna i Eskilstuna), finnas butiker som förädlar, reparerar och omvandlar gamla saker som sedan säljs vidare. Det är viktigt att medborgare kan få hjälp att laga och reparera sina kläder och prylar. Det vore också önskvärt med ett café och en samlingslokal för utbildningar och konferenser med hållbarhet som tema.
Skapandet av en återbruksgalleria kan ses som en process där man startar i mindre skala men har något större i tankarna på sikt. Vi ser det mycket positivt att det nu sedan ett par år finns ett fullmäktigebeslut på att en galleria skall skapas. Vilka steg har man under det senaste året tagit för att förverkliga det beslutet? Hur tänker man framåt?
Den andra frågan handlar om att kommunen vid vårt möte för ett år sedan åtog sig att på sin hemsida göra en enkel, lättillgänglig karta med en kort innehållsbeskrivning för kommuninvånarna om vad som redan finns när det gäller återbruk, reparationer och återvinning i vår kommun. Motsvarande ”smarta kartan” finns i Göteborg och andra kommuner. Vi undrar vad som hänt med detta?
Den tredje frågan gäller återvinning i kommunen. Hur fungerar återvinningscentralernas samarbete med kommunens Återbruk i Boländerna? Vilka förändringar planeras för att öka återbruksandelen på återvinningscentralerna? Vad krävs vad gäller personal, kompetens, transporter, fler second hand-butiker?
Från januari i år finns en ny lag att alla textilier skall samlas in. Kommunerna har i dagsläget ansvaret för att ge information om lagen och för insamlandet. I framtiden ska kanske producenterna ta över ansvaret enligt förslag från EU.
Kommunen har ett avtal med föreningen Human Bridge om att ta hand om ”klädberget” – en svår uppgift av gigantiska mått. Enligt föreningen gick förra året cirka 80 procent till återbruk efter grovsortering i Rosersberg och sedan vidare till Litauen och Slovakien för finsortering. Hur kan de plagg som kan återanvändas i stället bli kvar i regionen? Hur tänker kommunen om det?
Ett steg i rätt riktning är att privatpersoner handlar så lite nya klädesplagg som möjligt och laga det de har så länge det går. Handla på second hand – eller i sista hand köp hållbara nya kläder. En uppmaning som bör gälla all vår konsumtion och som ligger helt i linje med kommunens mål som finns i Mål och budget för 2025:
”Kommunen ska skapa förutsättningar för alla invånares, verksamheters och företags möjlighet att ställa om till det nya, attraktiva, klimatomställda livet. Återvinning och återbruk ska öka liksom cirkulära materialflöden som binder ihop landsbygd och stad.”
Vi hoppas få svar på våra frågor – och att kommunen går från ord till handling.