Vi befinner oss i dag mitt i en energiteknisk revolution. Om 20 år står solenergi för tio procent av världens elproduktion, och om 35 år för trettio procent, enligt en rapport från Deutsche Bank . Forskning och utveckling sker globalt, och den största drivkraften är, som så ofta, ekonomin. I fler och fler geografiska regioner är nu solenergi den billigaste energiformen av alla, och då detta inträffar – det som branschen kallar grid parity – rullar kulan ännu snabbare.
Teknik utvecklas, effektivitet höjs, tillverkningsvolymerna ökar och priser sjunker. Hela denna positiva utveckling kommer även Sverige till godo, och inom en snar framtid har vi grid parity även här uppe på våra breddgrader. Fördelen med att vara sist på bollen är att vi kan lära av andras dyrköpta, tidigare misstag. Kort sagt får Sverige en gratisbiljett in i den nya energieran, ty med den teknik som utvecklas kommer även Sverige kunna försörjas med el från solen året runt.
Parallellt med utvecklingen av solenergi ser vi en annan revolution: elbilar. Dessa har redan idag kapacitet att köra 40 mil på en laddning, och priserna är inom kort nere på samma nivå som fossilbränsledrivna. En elbil drar 1,5–2 kilowattimmar per mil, vilket redan i dag ger en betydligt lägre milkostnad jämfört med bensin och diesel.
Dessutom är en elbil en enklare och billigare konstruktion – ingen växellåda och inget kylsystem exempelvis – vilket ger ett billigare ägande. Frågetecknet i dagsläget är batteriernas kapacitet och livslängd, men för utgångspunkten i denna artikel är detta irrelevant, för tekniken utvecklas snabbt även här.
Jag vill därmed påstå följande: Om 20 år drivs en majoritet av våra personbilar med el, till stor del från solen. Koldioxidutsläppen från personbilar kommer därmed att elimineras. Resultatet av den samtidiga utvecklingen av solenergi och elbilar kommer att innebära början till slutet för fossilbränsledrivna bilar. En elbil kommer att vara billigare i inköp, billigare i drift och billigare i service och reparationer. Att den dessutom är fri från koldioxidutsläpp gör valet ännu lättare för konsumenten.
Människan har alltid haft, och kommer alltid att ha, ett behov av individuella transporter likväl som kollektiva. I en framtid med elbilar som vanligaste motorfordon blir planeringen av nya vägar, leder och andra trafiklösningar enklare, eftersom skadliga utsläpp från personbilar kommer att upphöra och planeringen kan ta avstamp i andra önskvärda egenskaper och faktorer, som exempelvis flödeshastighet. Med tanke på de långa ledtiderna och den långa livslängden för ny infrastruktur är det hög tid att redan nu ta in detta faktum i planeringen.
Vi kommer nämligen i framtiden även behöva tillgodose efterfrågan på individuella såväl som kollektiva resor, det kommer att finnas fortsatt behov av gator och vägar för alla typer av trafik och fordon – men vi kommer inte längre behöva ta med koldioxidutsläppen från bilar i beräkningen. De är snart historia! Redan om 20 år drivs en stor del av personbilsflottan av el genererad av solen, och år 2050 – då Uppsala har som mål att minst 75 procent av trafiken ska vara hållbar – är personbilsflottan betydligt hållbarare än så. Vilka är då drivkrafterna bakom detta paradigmskifte?
En kommersiellt tillgänglig solpanel har idag 13–15 procents verkningsgrad, och här sker en kontinuerlig produktutveckling. Inom fem år kan man förvänta sig 22–23 procent, och runt år 2030 bör de kommersiellt tillgängliga panelerna ha en verkningsgrad motsvarande de bästa av dagens laboratorieceller, det vill säga över 32 procent. Verkningsgraden kommer alltså att mer än fördubblas, samtidigt som priset per kvadratmeter panel sjunker. Detta innebär att priset per producerad kilowattimme för solenergi kommer att mer än halveras på 15 år.
Den stora utmaningen för solenergitekniken – framförallt i länder långt från ekvatorn – är att kunna lagra energin. I dag finns batterisystem som klarar några timmars drift av en normalstor villa, men för att solenergi ska bli ett realistiskt alternativ i länder som Sverige krävs lagringslösningar som i princip ska kunna hantera en hel vintersäsong.
Tittar vi på den omfattande teknikutveckling som pågår kring lagring av solel är det realistiskt att anta att system för långtidslagring finns kommersiellt tillgängliga om 15–20 år. Positivt här är att utvecklingen de senaste åren gått snabbare än vad experterna tidigare räknat med. Runt om i världen forskas det på olika tekniklösningar, alla med både teknisk och ekonomisk potential att lösa uppgiften.
Låt oss ta ett exempel på hur det kan se ut för en normalstor villa i Mellansverige om 20 år. Huset har 100 kvadratmeter solpaneler på taket och ett energilager i garaget eller källaren. Anläggningen producerar 36 000 kilowattimmar per år, vilket med råge täcker familjens energibehov på 20 000 kilowattimmar till uppvärmning, hushållsel och varmvatten, samt 4000 kilowattimmar till elbilen (2000 mil x 2 kilowattimmar per mil). För hushållet kommer detta år 2036 innebära en kostnad för all energi till hus och bil om cirka 25 000 kronor per år.
Framförallt ger detta en stor besparing för bilkörningen, och denna kommer att vara det största incitamentet för konsumenten att gå över till elbil. 20 000 kilowattimmar till huset kostar idag runt 25 000 kronor. 2000 mil med en bränslesnål bensin- eller dieselbil kostar idag 2000 x 0,6 x 13 kronor = 15 600 kronor för bränslet. Alltså sammanlagt runt 40 000 kronor.
Hur mycket har inte den kostnaden ökat om 20 år? Med 10 000 kronor? 20 000 kronor? Och som framgår av energikalkylen ovan genererar solpanelerna tillräckligt med el för ytterligare en elbil, där blir alltså marginalkostnaden för driften noll kronor!
Ett flerbostadshus med fem, sex våningar har i normalfallet en takyta som år 2036 medger en solpanelsinstallation som ger 1500–2000 kilowattimmar per år och lägenhet, tillräckligt alltså för 750–1000 mil med en elbil.
På arbetsplatsens personalparkering, vid shoppingcentret, infartsparkeringen eller annan utomhusparkering kommer en solpanelsyta stor som parkeringsplatsen ge 4500 kilowattimmar per år; tillräckligt för 2250 mil per år eller nio mil per arbetsdag. Hur affärsmodellen kommer att se ut här är irrelevant, det kommer under alla omständigheter bli väsentligt billigare för bilägaren än alternativet bensin- och dieselbil.
Slutsatsen är enkel: Av ekonomiska skäl kommer elbilar inom en 20-årsperiod att ha konkurrerat ut de fossilbränsledrivna, och de kommer att brukas av en stor andel av våra invånare. Detta faktum bör vi ta till oss och planera utifrån redan idag, ty då kan vi skapa en både effektiv och ren trafikapparat.
Fredrik Vildö
konsult och entreprenör med solenergi i fokus