I spåren av #metoo är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar aktivt mot våld i nära relationer.
Ett stort steg framåt tas i sommar när högskoleförordningen ändras så att kunskap om mäns våld mot kvinnor blir obligatorisk på utbildningar till läkare, sjuksköterska, socionom, fysioterapeut, psykolog, tandläkare och jurist.
Samtidigt är det helt avgörande att satsningar även görs på fortbildning.
Denna torsdag, när vi firar den internationella kvinnodagen, kan vi se tillbaka på ett halvår med #metoo. Kampanjen på sociala medier har fått många svenska kvinnor att träda fram och berätta om trakasserier och övergrepp.
Vittnesmålen bekräftar det vi redan vet från forskningen om hur vanligt förekommande våldet är och vilka långsiktiga konsekvenser det får för individen.
Samtidigt har #metoo bidragit till att göra det tydligt även för den breda allmänheten att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en av de viktigaste jämställdhets- och folkhälsofrågorna.
Många våldsutsatta kvinnor söker sig till hälso- och sjukvården med direkta skador eller mer diffusa symtom. Vården har därmed en nyckelroll att spela – både för att upptäcka och för att ge stöd till våldsutsatta patienter. Något som uppmärksammas och framhålls av Världshälsoorganisationen, WHO.
För att kunna utföra den uppgiften på ett professionellt sätt behövs kunskap om bland annat våldets komplexitet och dess effekter på hälsan.
Därför välkomnar vi regeringens beslut om att ändra i högskoleförordningen så att utbildning om mäns våld mot kvinnor krävs för att bli examinerad till en rad yrken. På Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har vi mångårig erfarenhet av att utbilda studenter på dessa program, och vet att de kommer att kunna göra stor skillnad när de kommer ut i yrkeslivet.
Men det är inte tillräckligt.
Vi måste även satsa på fortbildning för att nå dem som redan arbetar.
Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har i mer än 20 års tid bedrivit ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Det har resulterat i en väl fungerande modell – Uppsalamodellen – med rutiner och grundläggande strukturer för att ställa frågor om våldsutsatthet och kunna ge adekvat vård till utsatta patienter. En viktig del i denna modell är att se till att medarbetarna har tillräcklig kunskap.
I höstas tog Akademiska sjukhuset som första universitetssjukhus ett helhetsgrepp och påbörjade en ettårig satsning för att implementera Uppsalamodellen.
Målsättningen är att samtliga anställda vid sjukhuset ska ha en baskunskap om våldet och dess konsekvenser, och även känna till hälso- och sjukvårdens ansvar och de lokala rutiner och resurser som finns att tillgå.
Sedan dess har föreläsningar hållits och över 300 paket fullpackade med information har gått ut till chefer på olika nivåer. Chefernas uppdrag är tydligt – att sprida kunskapen vidare till alla medarbetare som möter våldsutsatta patienter.
I hälso- och sjukvården är tempot högt, personalomsättningen stor och kraven många. Därför måste utbildning om våldet ske löpande, precis så som nu sker vid Akademiska sjukhuset.
Det är också viktigt att känna till att satsningar på fortbildning inom området inte är något fritt valt arbete.
Det är faktiskt ett av kraven i Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som Sverige förbundit sig att följa.
Vi hoppas nu att satsningen i Uppsala ska fungera som inspiration för andra universitetssjukhus och vårdinrättningar runt om i Sverige. Gemensamt behöver vi göra vårt yttersta för att förebygga och motverka våld i nära relationer och ta hand om dem som drabbas. Hälso- och sjukvården måste ta sitt ansvar för alla dem som berättar om övergrepp. Men även för dem som fortfarande väntar på att vi ska ställa frågan.