Våldet mot kvinnor i relationer måste stoppas

Trots att pappan mördat mamman får pappan i nära hälften av fallen behålla vårdnaden om barnen, skriver Emilia Elming och Gunilla Oltner.

Gunilla Oltner och Emilia Elming skriver om det som görs för att motverka våldet mot kvinnor i nära relationer.

Gunilla Oltner och Emilia Elming skriver om det som görs för att motverka våldet mot kvinnor i nära relationer.

Foto: Pressbild

Debatt2021-05-30 06:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att fira sin mamma på ett fint och kärleksfullt sätt är en del av denna dag men en del barn har förlorat sin mamma på grund av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. S-kvinnor i Uppsala kräver att mäns våld mot kvinnor upphör, att barnrättsperspektivet stärks samt att myndigheters kunskap och samverkan utvecklas.

Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor i hemmet och av en man de lever med eller har haft en relation med. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Männens våld består av grovt upprepat och systematiskt våld i olika former som verbalt, fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Makt och kontroll är ständigt närvarande och kvinnors rädsla är ständigt påtaglig och tas inte alltid på allvar. Mäns våld mot kvinnor eskalerar ofta över tid och detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i kvinnans vardag. Mannens våld tar inte slut för att en kvinna lämnar relationen. Det dödliga våldet utövas ofta när kvinnan försöker lämna relationen. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekommer i alla åldrar, miljöer och samhällsklasser.

Många gånger bevittnar barn mannens våld, det vill säga pappans våld mot mamman. I en granskning som genomfördes av journalisterna Kerstin Weigl och Kristina Edblom på Aftonbladet (2019) framkom att under 2000-talet hade 164 barn upplevt att pappan dödat mamman. I rapporten Se barnet (SOU 2017:6) betonas att trots att pappan mördat mamman får pappan i nära hälften av fallen behålla vårdnaden om barnen. Vi kräver en lagstiftning som tar tillvara kvinnor och barns rättigheter till exempel hatbrott mot kvinnor och att barnrättsperspektivet stärks vid till exempel vårdnadstvister och i samband med våld i familjen bland annat angående vårdnad och umgänge.

Kvinnor som är utsatta för våld kommer i kontakt med flera olika myndigheter. Statskontoret har undersökt hur ett 20-tal myndigheter och de 21 länsstyrelserna arbetar med frågor som rör mäns våld mot kvinnor och hur myndigheterna samverkar med varandra. En viktig slutsats är att kunskapskedjan inom området behöver stärkas. Det behövs också mer kunskap om effektiva metoder och arbetssätt för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att stödet till kvinnan är långsiktigt och att det finns resurser, rutiner, kunskap och samverkan och att kvinnan får ett professionellt bemötande. Flera myndigheter har också regeringsuppdrag där frågan om våld ska aktualiseras och detta arbete behöver intensifieras. 

S-kvinnor i Uppsala ser fram emot regeringens satsningar för att motverka mäns våld mot kvinnor och att barn far illa. Vad är på gång?

– Förebyggande av våld i nära relationer, Prop.2020/21:163.

Regeringen föreslår bland annat att det i offentlighets- och sekretesslagen ska införas en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en enskild eller en närstående till den enskilde i syfte att förebygga att det mot den närstående begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

– Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop 2020/21:150 där föreslås bland annat att barnets rätt att komma till tals tydliggörs, att en tillfällig vårdnadshavare ska kunna utses till exempel i en situation där det förekommit dödligt våld inom familjen. En tidsgräns på fyra månader införs för utredningar om vårdnad, umgänge och boende.

– Uppskattningsvis lever omkring 210 000 barn i hem där det förekommer olika former av våld. För att stärka det straffrättsliga skyddet för dessa barn föreslår utredningen att en straffbestämmelse om barnfridsbrott införs. Förslaget innebär att den som begår en brottslig gärning mot en närstående ska dömas för barnfridsbrott, om gärningen bevittnas av ett barn och är ägnad att skada barnets trygghet eller tillit i förhållande till någon av dessa personer. Straffskalan föreslås vara fängelse i högst två år, SOU 2019:32.

Alla barn ska ha möjlighet att fira sin mamma på Mors dag! Alla barn ska skyddas från våld i sin familj och vara vittne till att deras mamma utsätts för våld!