Sverige har varit en välfärdsstat under en lång tid. Det går att ha olika åsikter om välfärdsstatens vara eller inte vara. Oavsett åsikt i frågan kan det inte förnekas att välfärdsstaten förutsätter en hög andel förvärvsarbetande bland befolkningen.
Så länge andelen förvärvsarbetande är hög bland befolkningen går välfärdsstaten att finansiera utan problem. Vad som har hänt de senaste åren är att vi har blivit fler svenskar samtidigt som andelen förvärvsarbetande har sjunkit som följd. Detta går att läsa i SCB:s rapport Stor skillnad i förvärvsfrekvens 15 år efter invandring. Störst skillnad syns när inrikes föddas förvärvsfrekvens jämförs med flyktingars där drygt 60 procent är förvärvsarbetande efter 15 år i Sverige jämfört med 82 procent för inrikes födda svenskar.
Det krävs ingen ekonomisk utbildning för att inse att välfärden inte kan behålla samma kvalitet om fler behöver tillgång till välfärd samtidigt som färre betalar in skatt. Om andelen förvärvsarbetande bland de nya svenskarna fortsätter vara låg, eller till och med sjunker framöver, samtidigt som befolkningen ökar riskerar svensk välfärd ett haveri. Då kan Sverige tvingas övergå till privata alternativ vare sig vi vill det eller inte.
Vi måste börja diskutera om, och i så fall hur, välfärdsstaten kan överleva i en framtid om befolkningen ökar samtidigt som andelen förvärvsarbetande förblir låga eller till och med sjunker ytterligare.
Per AronssonRiksstyrelseledamot Liberala studenter